Allt fler björnar fälls under skyddsjakt. En björn dödad under skyddsjakt innebär i de allra flesta fall kasserat skinn och kött. Destruktionen av skyddsjagade björnar bekostas av skattemedel.
2017 fälldes 71 björnar under skyddsjakt i Sverige. Det är rekord.
Totalt handlar det om drygt 700.000 kronor i kostnader för transporter och destruktion samt förlorat kött- och skinnvärde för de björnar som fälldes under skyddsjakt förra året.
Den svällande skyddsjakten på björn handlar även om en viktig principfråga: Är det rimligt att den svenska björnstammen i praktiken till stor del förvaltas genom skyddsjakt?

Svensk Jakt har granskat skyddsjakten på björn – främst i Norrbotten där den omfattande skyddsjakten 2017 medförde att det inte blev någon licensjakt på hösten.

Forskare: Skyddsjakt är beståndsreglerande

Av: Lars-Henrik Andersson

Vid skyddsjakten i Norrbotten 2017 sköts det 23 björnhonor, varav fyra honor med ungar.
– Skjuter du vuxna produktiva hondjur har det mycket större konsekvens för utvecklingen av populationen jämfört med om du skjuter unga handjur, säger björnforskaren Jonas Kindberg.

Foto: Olle Olsson

Av de 43 björnar (en tågdödad, resten fällda under skyddsjakt) som registrerats som döda i Rovbase 2017 i Norrbotten var 20 hanar och 23 honor, varav fyra honor med ungar. Antalet honor i åldern tre år och yngre: sju stycken. Honor tre år och äldre: 16 stycken.

Jonas Kindberg, verksam i Skandinaviska björnprojektet, säger att skyddsjakt är beståndsreglerande.
– Skyddsjakten handlar mer om att man skjuter björnen där man vill att den ska skjutas. Sedan beror det på vilka kategorier man skjuter. Honor med ungar skjuts inte under licensjakt, men däremot kan de skjutas under skyddsjakt. Skjuter du vuxna produktiva hondjur har det mycket större konsekvens för utvecklingen av populationen jämfört med om du skjuter unga handjur.
Han menar att det är viktigt att förstå konsekvenserna av det man gör.

– Ju äldre och mer produktiva djur man skjuter desto större effekt på populationens utveckling, säger Jonas Kindberg.
En ny nationell populationsberäkning görs nu under sommaren där man kommer utgå från senaste spillningsinventeringar och björnobs.

– Populationsberäkningen är inte en modell som tar hänsyn till reproduktion, dödlighet, ålder, kön med mera utan utgår från beräknat antal individer från inventeringen och populationens utveckling de senaste åren. I framtiden ska vi försöka skatta täthet i stället för totalt antal, vilket nu utvecklas i forskningsprojektet Rovquant. Man får då en bättre bild av björnpopulationen i olika områden i stället för en totalsiffra för hela länet, säger Jonas Kindberg.

Jonas Kindberg. Foto: Jan Henricson

[socialpug_follow]