tisdag 19 mars

Opinion

Nästa vecka meddelar Högsta domstolen sitt avgörande i Girjasmålet. Foto: Christer Wångenberg / Mostphotos

Debatt: ”Rätten till fjälljakten en ödesfråga”

I veckan som kommer avgör Högsta Domstolen om jakten och fisket i fjällvärlden ska vara för de få utvalda eller en gemensam egendom till allas glädje. För jägare som sätter sig in i vad saken handlar om är det inte svårt att ta ställning.

På sociala medier har vi länge läst jägarkollegors tvärsäkra uttalanden i frågan om jakt och fiske på statens marker i norra Sverige: ”Ge samerna rätten till marken, låt samerna sköta jakten, låt samerna ha kvar sina rättigheter”.

Uttalandena kommer nästan uteslutande från mellersta och södra Sverige. Detta vittnar om lågt eller inget kunnande om verkligheten, och om liten eller ingen solidaritet alls med jägarna i norr.

 

Byn är ett företag

Lite fakta. Det finns drygt 30.000 samer i Sverige, varav cirka 3.000 är renägande samer. Flertalet renägare äger endast några få, kanske bara en handfull renar, vilka dessutom sköts av någon annan. Ytterst få samer äger ren. Ännu färre har renskötsel som huvudsaklig inkomstkälla.

Det tycks finnas en rejäl missuppfattning om vad en sameby är. Alltför många tror att en sameby är en plats, en fysisk by som går att besöka. En sameby är den juridiska termen för de renskötselföretag som finns i just det området.

Utöver renskötande samer finns till exempel jakt- och fiskesamer, men dessa har inte tillgång till samebyn och har inte renägarnas rättigheter till att nyttja jakt och fiske.

 

Exklusiva rättigheter

Medlem av sameby åtnjuter i dag mycket generösa och exklusiva rättigheter till jakt och fiske. Icke renägande samer har inga andra rättigheter till jakt och fiske än vad vi andra har.

Samebyn äger rätt att stänga hela områden från jakt, fiske, skoteråkning, med mera, om de anser att dessa områden är känsliga för störningar. Sker avlysning av jakt och fiske kan ingen överklaga detta.

Samebyns medlemmar kan dock själva fortsätta egen jakt och fiske i dessa områden under tiden som avstängningen gäller.

Kort sagt, samebyn äger redan i dag långtgående rättigheter för egen del, grundad på ensamrätten till renskötsel.

 

Kräver ensamrätt

Utöver detta kräver de nu ensamrätt på upplåtelse av jakt och fiske till andra, och det är här skon klämmer.

Utöver nuvarande rättigheter vill samebyarna nu också äga rätten att upplåta jakt och fiske på 50 procent av Sveriges yta. Vare sig vi i lokalbefolkningen, ni eller minst 27.000 övriga samer, kommer då att ha några ”rättigheter” kvar!

Vi talar alltså om halva Sveriges yta och vi talar om något tusental renskötare. Samtidigt talar vi om 1,5 miljoner fastboende norrlänningar. Övervägande del av oss idkar friluftsliv som jakt, fiske, skoteråkning med mera. Många väljer faktiskt att bo kvar enkom för dessa möjligheter.

 

Emot egna intressen

Så, ni som levererar glada hejarop norrut – vet ni att ni förordar att 51 företag/samebyar ska bestämma över jakt, fiske och tillträde på halva Sveriges yta?

Vet ni att ni arbetar för att frånta 1,5 miljoner boende och drygt 27.000 övriga samer deras berättigade tillgång till statens mark? Vet ni att ni jobbar emot era egna fritidsintressen?

Inte ens Girjas sameby (läs renskötare) förnekar att marken ägs av staten, men hävdar att rätten till jakt och fiske ska brytas ut ur fastighetsägandet och föras över till dem.

 

Tjock plånbok avgör

Bakgrunden till hela Girjasmålet är att samebyarna vill frånta oss andra möjligheten till jakt och fiske på statens mark i fjällen. Det ska alltså inte vara staten som råder över sin jakt- och fiskerätt, det ska vara samebyn.

Samebyn ska avgöra vilka av oss andra som ska få jaga och fiska i fjällen. De vill gå tillbaka till tiden före nuvarande fjälljaktregler där ett fåtal personer med tjocka plånböcker (ofta från andra länder) fick jaga och fiska.

Tiden när vi boende fick hålla tillgodo med att trängas på små föreningsmarker och titta på när mindre än 0,1 procent av befolkningen regerade över de marker som också våra förfäder jagat och fiskat på i alla tider.

 

Ett angrepp

Längtar ni tillbaka till detta? Tycker ni detta var rättvist? Vore det inte mer rättvist att renägare (kanske utökat till alla samer?) fick behålla sina nuvarande rättigheter och att vi övriga fortsätter att köpa våra jakt- och fiskekort av staten? Detta stör knappast rennäringen då rätten att stänga känsliga områden finns.

Girjasmålet är nog ett av vårt lands största angrepp på de rättigheter som medföljer en fastighet. Samebyn försöker skilja rätten till jakt och fiske från de grundlagsskyddade ägande- och nyttjanderätter som hör till fastigheten. Som jämförelse skulle detta kunna innebära att familjer, som i generationer bott och brukat (men inte ägt) mark i andra delar av Sverige, plötsligt skulle kunna göra anspråk på rättigheter av hävd.

 

Ett pilotmål

Svenska Samernas Riksförbund, SSR, driver detta mål då det kan komma att ge övriga samebyar goda chanser att följa efter. SSR säger själva att Girjas är utsedda som part i pilotmålet.

En dom till Samebyarnas fördel kan få till följd att vi får en ny adel i Sverige, som man bara kan tillhöra av födsel eller genom gifte, likt kungafamiljen.

Slutligen, att tro det skulle finnas en ”rovdjursallians” med renskötseln är mer än naivt. Det är förståeligt att renskötarna inte vill ha varg (och helst inga andra rovdjur heller) och det ger förstås en fördel för oss jägare i norr, men de ser gärna att varg (och andra stora rovdjur) flyttas till mellersta och södra Sverige. För renskötseln är den lösningen en god lösning.

 

Giron

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.