Jag har tidigare påtalat brister i älgförvaltningen i Dalarna och vädjat om att avlysningsjakten på kalv och kor omedelbart skulle avbrytas och att länsstyrelsen skulle kalla samtliga representanter från länets älgförvaltningsområden till möte kring älgstammens framtid i länet.
Orsaken till detta var en tydlig trend om en minskande älgstam och att flera älgförvaltningsområden inte uppnådde avskjutningsmålen som är satta via kvalificerade gissningar snarare än baserade på tillgängliga fakta.

Ökat hopp

Min förhoppning var att länets älgskötselplaner skulle justeras efter samråd och beaktande av befintliga data från spillningsinventeringar och statistik från viltdata, snarare är gissningar. I dag är det lite som att gissa utfallet av riksdagsvalet utan hänsyn till opinionsmätningar eller att faktiskt ha räknat rösterna.
Min förhoppning steg ytterligare när Naturvårdsverket i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, presenterade en ny nationell beräkningsmodell, LST Moose, och länsstyrelsen i Dalarna fick tillgång till alla beräkningar för länet i slutet av mars 2022.

Gemensamt mål

LST Moose har tagits fram då Naturvårdverket och jägarkåren har sett behovet att utvärdera målen kring avskjutning kontra tillgången på älg. För att göra detta behövs en nationell modell för att kunna skatta älgstammen lika.
Målet är att hela landet ska räkna på samma sätt för att komma fram till en siffra om antal älgar per tusen hektar i landets älgförvaltningsområden.
Enligt Naturvårdverket ska kalkylprogrammet ersätta ”kvalificerade gissningar” om antalet älgar per tusen hektar i Sveriges älgförvaltningsområden. Från 2022 är det SLU som utför beräkningarna av älgstammens storlek för samtliga län.

Ingen justering

Men nu när det återstår knappa 14 dagar till jaktstarten i oktober har ingen justering gjorts av avskjutningsmålen i älgskötselplanen inom Säfsen-Nås och inte heller i huvuddelen av övriga älgskötselområden. Jag hade förväntat mig en justering redan innan den nya beräkningsmodellen eftersom avskjutningsmålen inte uppnåddes under föregående år på grund av vikande älgstam.
Av älgskötselplanen framgår att styrelsen för Säfsen-Nås inte justerat den gissade nivån av älgar per 1.000 hektar. För tredje året i rad anges den till 9,5 älgar inom ett område på 191.000 hektar.
Vidare har man satt målet för vinterstam till 7,5 älgar per 1.000 hektar, det vill säga den älgtäthet som ska finnas kvar efter jakt.

Under målsättning

Jag kontaktade därför Länsstyrelsen i Dalarna och fick utfallet av de beräkningar som är utförda av SLU och kontaktade även SLU för att dubbelkontrollera beräkningarna för Säfsen-Nås.
Beräkningarna från SLU ger vid handen att inom Säfsen-Nås ligger älgtätheten mellan 4,5–7,5 älgar per 1.000 hektar med lägre täthet i de västra delarna. Medianvärdet är 6,2 älgar per 1.000 hektar.
Detta innebär att vi redan innan jakt ligger under den i älgskötselplanen angivna målsättningen för älgstammen efter jakt. En ekvation som inte går ihop om älgstammen ska förvaltas utifrån evidensbaserade fakta snarare än gissningar som kan få förödande konsekvenser för älgstammen i länet.

Vädjar till landshövding

Handläggare vid länsstyrelsen säger sig inte kunna agera, utan att det är upp till älgskötselområdet att revidera älgskötselplanen och ta hänsyn till den nya nationella beräkningsmetoden.
Men eftersom vi inte har haft ett årligt samråd med markägare och jägare inom området har ingen förändring kunnat diskuterats. Detta trots att jag efterlyst samråd till representant från Stora Enso.
Jag vädjar därför till landshövdingen Camilla Fagerberg Littorin att verka för att länets älgskötselplaner justeras innan oktoberjakten efter de beräkningar som SLU har utfört, så att inte årets älgjakt äventyrar en livskraftig älgstam i Dalarna.

Anders Gidrup
Ordförande Tyngsjö norra viltvårdsområde