tisdag 19 mars

Opinion

Den integritetskränkning som drabbade Karl Hedin kan många fler jägare bli utsatta för om Riksåklagarens önskemål om att omklassa jaktbrott till de allra grövsta brotten blir verklighet, skriver debattören. Foto: Jan Henricson

Debatt: ”Omklassningen av jaktbrott måste stoppas”

Den för integriteten farliga omklassningen av jaktbrott måste stoppas av jägarnas intresseorganisationer och insatta riksdagsledamöter. Den olagliga telefonavlyssning som Karl Hedin utsattes för är ett dystert exempel på vad många av landets jägare annars riskerar att utsättas för.

Björn Törnvall.

Varför lägger Riksåklagaren Petra Lundh möda på att få jaktbrott omklassat till att räknas tillsammans med de allra värsta brotten mot sak och person?

Antagligen för att åklagarna inte längre ska tvingas fara med osanning, när de använder sig av den så kallade straffvärdesventilen i jaktbrottsärenden.

 

Överutnyttjad avlyssning

De allvarligaste brotten motiverar alltid hemlig avlyssning, vilket de flesta av oss kan anse vara acceptabelt.

Påståendet att miljöåklagarna och deras samarbetande miljöpoliser, inte skulle överutnyttja detta för avlyssning av jägare hursomhelst när det passar dem, faller dock på att de redan vid flera tidigare tillfällen struntat i rättspraxis och i lagens bokstav.

Det tål därför att upprepas än en gång: denna för integriteten farliga omklassning av jaktbrott måste stoppas av jägarnas intresseorganisationer och i ämnet insatta riksdagsledamöter, annars kommer den givetvis att utnyttjas otillbörligt till allvarligt men för landets jägare.

 

Ogrundade misstankar

Ett dystert exempel på hur en vanlig jägare kan utsättas för myndighetsmissbruk, ogrundade misstankar och integritetskränkande hemlig avlyssning är vad som drabbade Karl Hedin i det så kallade Västmanlandfallet.

I dessa dagar, när min bok Jakten på Karl Hedin – ett totalhaveri för rättvisan kommer ut, funderar jag särskilt mycket på den hemliga avlyssningen av Karl Hedins telefon, om och hur den kom till och motiverades.

 

Lagstridigt agerande

Kammaråklagaren Lars Magnusson måste under sensommaren 2018 ha ansökt om Västmanlands tingsrätts tillstånd att avlyssna Karl Hedins telefon och hans datatrafik, vilket han uppges ha fått.

Som skäl bör Magnusson ha hävdat att han förväntade sig, att minst en av misstankarna mot Karl skulle resultera i ett straff om över två års fängelse, för att få tillstånd under straffvärdesventilen.

Ett lagstridigt agerande som Magnussons åklagarkollega Åse Schoultz med framgång har använt sig av i minst tre tidigare jaktbrottsärenden.

 

Brott mot rättspraxis

I samtliga fall torde detta ha brutit mot gällande rättspraxis, då inget tidigare jaktbrott har lett till en dom på över två års fängelse. Detta borde ingått i Västmanlands tingsrätts grund för bedömning av sannolikheten i Magnussons påstående 2018, beträffande misstankarna mot Karl Hedin.

Vi vet inte ens om någon bedömning gjordes, då Riksåklagaren senare meddelade att något protokoll inte fanns från de förhandlingar som ledde fram till tillstånden att avlyssna Karl Hedin.

För övrigt ett agerande, som samma tingsrätt fick allvarlig kritik för något år tidigare, av Justitiekanslerns tillsynsavdelning.

 

Protokoll saknas

Hur är det möjligt, att tingsrätten alls kunde agera på detta sätt? Finns det överhuvudtaget några tingsrättsbeslut om hemlig telefonavlyssning av Karl Hedins telefon?

Svaret är att vi inte vet.

Visserligen har Karl Hedin av åklagaren i efterhand underrättats om att han varit avlyssnad, men något protokoll från tingsrättens förhandlingar och beslut finns inte, enligt vice riksåklagare Kerstin Skarp. Eventuella beslut sägs dessutom skyddas av sekretess.

Varför det, när den utsatte redan vet att avlyssningen har skett?

Vem ska då skyddas av sekretessen?

 

En passiv nämnd

Varför vill inte riksdagens kontrollorgan Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN, granska myndigheternas lagstridiga agerande i samband med den hemliga avlyssningen av Karl Hedin? Vad är det vi inte ser?

Finns här en gravad hund, för att alludera på Refaat El-Sayeds språkbruk?

 

Offentlighet krävs

Besluten om avlyssning av Karl Hedins telefoner och datorer måste kunna visas upp offentligt. Innan detta har skett, finns skäl att ifrågasätta att några sådana beslut alls existerar.

Dessutom saknas ännu svaret på frågan om på vilket underlag den aktuella teleoperatören, Telia, medverkade i den hemliga avlyssningen? Vad kan de visa upp för kopior av de tillståndshandlingar som de måste ha krävt för sin medverkan?

 

Stoppa utveckling

Den hemliga avlyssningen av Karl Hedins telefonsamtal och datatrafik och den integritetskränkning han utsattes för leder fram till vad som nu diskuteras bakom stängda dörrar i Regeringskansliet.

Är regeringen villig att gå Riksåklagaren till mötes och omklassificera jaktbrott, så att vanliga jägare och jaktlag ska utsättas för avlyssning på om möjligt ännu lösare boliner än tidigare?

Svenska Jägareförbundet och Jägarnas riksförbund måste agera kraftfullt för att hindra en sådan utveckling. Tillsammans med i ämnet insatta riksdagsledamöter kan de sätta stopp för förslaget att jämställa jaktbrott med de allra grövsta brotten.

 

Björn Törnvall  

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.