tisdag 22 oktober

Opinion

Publicerad 18 oktober 2016 - 08:31

Debatt
En älgbetad tall

En älgbetad tall

Debatt: ”Okunskap om viltskador på skogen”

Efter 25 års erfarenhet av att undersöka viltskador på skogen har jag kommit fram till följande: Den stora boven är de bristande kunskaper hos människor som är satta att förvalta skogen.

Att jägmästare och skogsmästare uttalar sig i media om problemet viltskador när de flesta inte har kunskap i ämnet är för mig obegripligt.

Det är också obegripligt varför anslaget till problemet viltskador minskar för varje år från skogsbolag och privata skogsägare, när rubrikerna gör gällande vilka enorma förluster skogsägarna gör genom viltets påverkan på skogsbruket.

Genom att hägna områden där allt klövvilt och röjaren utestängdes gjordes undersökningar, sågade trävaror visade också hur viltet påverkade skogsbruket, barkgnag påstods. Hägn blev för dyrt och vad brädorna beträffar torde man inte kunna påvisa om det var en viltskada eller maskinskada på stammen.

Vad fick skogsägarna i utbyte utav dessa försök till upplysning om problemet viltskador på skogsbruket? Ingenting, anser jag.

Det stora problemet kvarstod människans okunskap.

 

Inga förändringar i skogen

Skogsstyrelsen fortsätter med mätningar gällande omfattningen av viltets påverkan på skogsbruket, och jägarna utför spillningsinventeringar varje år. Många, också jag, förstår inte varför dessa mätningar fortgår år efter år utan att några förändringar utförs inom skogsbruket. Kanske är också detta ett bevis på människans okunskap eller att skogsbrukspersonal behöver utbildning i ämnet.

Jag har under 25 år levt och arbetat mestadels i skogen, följt sändarförsedda älgar, arbetat med planering av ungskogar, gjort mätningar om viltets påverkan på skogsbruket, spillningsinventerat och har troligen störst erfarenhet från flyginventeringar.

 

Utbildning behövs

Jag förstod när jag påbörjade denna resa i slutet av 1980-talet att min kunskap var liten gällande klövviltet och varför klövviltet påverkar skogsbruket negativt.

Därför är det för mig en gåta varför inte skogsbrukets företrädare erkänner sina brister i ämnet utan fortsätter att förklara skadorna med att klövviltstammarna är för stora, när jägarkåren i norra Sverige minskat antalet klövvilt med över 50 procent från 1980-talets nivåer.

Hur och varför ska en jägarkår ta dessa uppgifter på allvar när de ser att viltskadorna aldrig minskar, utan i de flesta fall ökar trots att jägarna minskat klövviltet till nivåer som snart inte är jaktbara?

Utbildningen i vad som behöver göras för att minska viltets påverkan på skogsbruket bör starta omgående.

Bengt Erik Eriksson
Sandviken

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till:debatt@svenskjakt.seTänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren. Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Senaste från Annonstorget