torsdag 28 mars

Opinion

Älgko med kalv. Foto: Bengt Olsson / Mostphotos

Debatt: ”Några kommentarer till Rädda Älgen-kampanjen”

Jag har några kommentarer till Jägareförbundets kampanj Rädda Älgen. Det finns fakta som jag tycker bör framgå i debatten.

Sverige har världens tätaste älgstam med 12.000 älgar per miljon hektar skogsmark. Motsvarande siffra för Norge är närmare 11.000 älgar och för Finland 5.000 älgar per miljon hektar. Källan till uppgifterna är Märta Wallgren, Skogforsk nr 11/2016.

Inte bara centrala myndigheter i Stockholm vill bestämma över älgförvaltningen, utan de flesta skogsägare – både privata och bolag – som har tallskog, eller de som önskar odla tallskog men inte kan på grund av skadesituationen, vill också ha inflytande över hur många älgar vi ska ha.

Betesskadorna kostar många miljarder kronor varje år. Intäkterna från jaktarrenden är försumbara i sammanhanget.

Jägareförbundet kampanjar för älgen

Mera tall är önskvärt i skogen både ur älgens och skogsägarens synpunkt. Men älgen har ätit/förstört tallföryngringarna tidigare om åren. Då säger lagen att marken måste återbeskogas igen. Vad fanns det då att välja på, jo gran.

Om myndigheter: De har fått direktiv av regeringen att det ska gå att odla tall och att sju av tio tallar ska vara utan skador vid fem meters höjd. Detta har medfört att vi markägare äntligen har fått mera hjälp av myndigheterna med betesproblematiken. Det var på tiden.

 

Anders Carlsson

Örebro

 

Jägareförbundet svarar:

Tyvärr låter det ibland i debatten som att är älgen är det enda problemet i skogen. Alldeles för sällan nämns hur människan brukar – och har brukat – naturen. Nästan aldrig erkänns vilket ansvar människan har.

I Sverige har vi under ganska lång tid haft både en stabil älgstam och samtidigt ett lönsamt och konkurrenskraftigt skogsbruk. Men eftersom vi under en lång tid återbeskogat med gran istället för tall och effektivt röjt bort lövträden har vi succesivt sett till att det finns allt mindre av älgens naturliga föda i landskapet. Eftersom älgen måste äta har den betat på produktionsträden.

Vi menar att detta inte enbart kan vara älgens fel.

Skogen – eller naturen – innehåller fler värden än träd. De skogliga värdena är lätta att sätta summor på. Men vad är den biologiska mångfalden värd? Vilka värden har turismen för Sverige? Och vilka värden uppstår när allmänheten ser älgar och fåglar? Dessa är svåra att kvantifiera. Men likväl finns dessa – och de är också högst relevanta. Skogens sociala värden får inte glömmas bort.

Stridsman: ”Svårt att ställa mig bakom budskapet”

Skogsbrukets och jägarnas roll är inte att försöka maximera vilt eller skog. Utan att hitta en balans där det går att bedriva ett lönsamt och effektivt skogsbruk och att vi samtidigt har bra viltstammar – som tål jakt.

Älgstammen har minskat sedan det nya älgjaktsystemet infördes. Men detta har inte räckt till för att minska betesskadorna eftersom bristen på naturligt foder har varit så stort. Den ekvationen måste vi lösa tillsammans.

 

Mera tall

Såväl myndigheter som skogsbruket har insett behovet av mer tall i landskapet. Det tycker vi är bra.

Svenska Jägareförbundet är också medvetet om utmaningarna som kommer med tallplanteringar och älgar. Dock är vi tvungna att börja någonstans.

Låt därför markägare och jägare – lokalt och regionalt – hitta lösningar på problemen.

Det kan vara att älgstammen behöver sänkas lite under en period. Det kan vara så att jaktarrendena ska sänkas under samma tid. Men vi ska inte tro att alla markägare upplever samma saker eller ser samma lösningar. Vi anser att det är en respekt mot äganderätten att låta markägare och jägare hitta dessa lösningar utifrån sina förutsättningar. Inte att en nationell myndighet sätter mål för naturen, enbart utifrån skogsbrukets skademål.

Vi anser att det är hög tid att Rädda älgen, så att vi har en bra älgjakt i framtiden.

 

Magnus Rydholm

Kommunikationschef, Svenska Jägareförbundet

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.