lördag 7 december

Opinion

Publicerad 8 november 2019 - 14:26

Debatt

Problemet är att i regeringens förslag saknas definition på vad ett magasin är. Vad är det som kommer att bli brottsligt att inneha? Vilka plastbitar och fjädrar handlar det om, undrar Pia Clerté, dynamisk sportskytt. Foto: Lars-Henrik Andersson

Debatt: ”Licens på magasin ett slag i luften”

Regeringens förslag att belägga magasin med tillståndsplikt är svårt att se som något annat än ett försök att överimplementera vapendirektivet genom att utnyttja det pågående arbetet mot gängkriminalitet som ett svepskäl. Det skriver Pia Clerté, sportskytt och debattör i vapenfrågor.

Regeringen kom i veckan med ett lagförslag som påstås ge Polismyndigheten ett kraftfullt verktyg för att stoppa det dödliga skjutvapenvåldet.
”Förslaget innebär att tillstånd kommer att krävas för innehav av ett löstagbart vapenmagasin, oavsett kapacitet eller storlek, om inte magasinet är avsett för samma ändamål som ett vapentillstånd.”
Ett vapenmagasin är en mycket enkel konstruktion, gjort av en liten plast- eller metallåda och en fjäder, och är inte en vital vapendel.
Det är helt absurt att vilja göra innehavet brottsligt. I svensk vapenlagstiftning är det de vitala delarna som är licenspliktiga (pipa, slutstycke, stomme, trumma) och det är tillståndsplikt på ammunition. Att hålla licenskraven begränsade till vitala delar är en god ordning och licenserna har då ett syfte.

Pia Clerté är kritisk till regeringens förslag att belägga magasin med tillståndsplikt.

Verktyg finns

”Om ett vapenmagasin påträffas i en kriminell miljö kan det hända att magasinet inte kan beslagtas. Det kan medföra att polisen i dag rent utav måste lämna tillbaka vapenmagasin till personer i den kriminella miljön om ett beslag hävs. Polismyndigheten anser därför att en reglering av alla vapenmagasin på ett tydligt sätt skulle förbättra polisens möjligheter att stoppa illegalt användande av skjutvapen i Sverige.”
Hur många beslagtagna magasin handlar det om som polisen årligen tvingas lämna tillbaka till gängkriminella?
Polismyndigheten har ju redan verktyg att beslagta och förverka magasin (precis som till exempel kofötter eller rånarluvor) med stöd av brottsbalken, 36:e kapitlet tredje paragrafen, och rättegångsbalken, 27:e kapitlet första paragrafen.
Däremot krävs, som vid alla beslag/förverkanden, att de dokumenteras korrekt, annars finns det risk att de hävs. Det har sålunda inte med licenser att göra utan med hur polis/åklagare arbetar.
Är problemet att detta lagrum inte räcker, då bör man göra ett förtydligande att magasin är sådana föremål som omfattas.

 

Definition saknas

Förutom ovanstående, så är även regeringens förslag problematisk formulerat.
”Den som har tillstånd att inneha ett visst skjutvapen för skjutning får dock fritt inneha ett eller flera löstagbara magasin till skjutvapnet så länge magasinen är avsedda för samma ändamål som vapentillståndet.”
Det första problemet är att man saknar definition på vad ett magasin är. Vad är det som kommer att bli brottsligt att inneha? Vilka plastbitar och fjädrar handlar det om?

”Jag anser det absurt att vilja reglera en plastbit och en fjäder. Vi behöver mer förnuft i vapenlagstiftningen, inte fler absurditeter.”, skriver Pia Clerté. Foto: Lars-Henrik Andersson

Det andra problemet är att lagförslaget kommer att slå hårt mot de som äger magasin utan att inneha vapenlicens. Samlare och museer med sina stora samlingar av olika typer av magasin, men även hemvärnspersonal, försvarsmakts- och polisanställda som har magasin till sina tjänstevapen för vilka de inte har vapenlicens. De kommer behöva söka enskilda magasinslicenser till stor kostnad och administrativt besvär. Hur exakt stävjar det gängbrottsligheten

 

Jägare drabbas

Det tredje problemet berör jägarna som har sitt vapen på jaktlicens. I jaktlagstiftningen finns restriktioner om antalet patroner man får jaga med med ett halvautomatiskt vapen, det vill säga det magasin som är avsett för samma ändamål som vapentillståndet.
Men även om ändamålet på tillståndet är jakt, får man enligt vapenförordningen, tredje kapitlet tredje paragrafen, öva och tävla med ett jaktvapen, och till det får man i dag fritt äga olika storlekar på magasin. Jägare kommer alltså behöva söka licens på dessa magasin eller förverka dem. Igen, hur stävjar detta gängbrottsligheten?
På vilka grunder kommer dessa licenser på magasin beviljas? Det är otydligt. Regeringen säger att man ska kunna få licens, men licenskrav kan ju i teorin innebära allt ifrån alla som ansöker och betalar avgiften till så höga krav att ingen i praktiken kan få (som k-pist eller vapen med ändamål skydd till exempel).

 

Högre gräns logisk

Eftersom regeringen nu medvetet inför att den som innehar ett vapen på jaktlicens inte automatiskt ska få licens för ett ”målskyttemagasin” (eller tvärtom) måste ju logiskt gränsen för magasinlicenser sättas högre än för vapenlicenser. För vore licenskraven identiska, så är ju ett krav på en extra licensansökan onödigt.
Vilka grupper av jägare är det som regeringen tänker sig ska beviljas respektive nekas licens och varför? Är detta synsätt på jägarna rimligt? Och hur stävjar detta gängkriminalitet?
Vore detta verkligen ett verktyg riktat mot kriminella hade man kunnat stipulera att de som innehar en vapenlicens får inneha alla typer av magasin.
Den som innehar en vapenlicens är ju per definition laglydig och alltså inte den som regeringen säger sig vilja stoppa genom tillståndsplikten på magasin.

 

Minister i väggen

En sådan lösning hjälper dock inte museer, samlare eller de med tjänstevapen.
Enligt SvD säger inrikesminister Mikael Damberg att han tror att han kan få igenom sitt senaste förslag i riksdagen, trots att han har kört in i väggen med sitt förslag till hur EU:s vapendirektiv ska genomföras i svensk lag.
I det förslaget fanns skärpta regler för vissa vapenmagasin med, men han bedömer chanserna för att få igenom det som små och för tidsödande.
Bland förslagen till implementering av vapendirektivet skickade regeringen på remiss ett förslag om begränsning av vissa vapenmagasin. Remissinstanserna sågade regeringens förslag med råge, 96 procent av remissvaren avstyrkte (134/140) och endast 1,4 procent tillstyrkte (2/140).
Detta trots att regeringen tillsett att den största motståndaren till magasinsbegränsningar, Försvarsmakten, inte fick vara med på den sista remissrundan som begränsades till 20 instanser i stället för de tidigare 84. Om ett förslag på begränsning av endast en del av vapenmagasinen stötte på så stort motstånd, kan man misstänka att detta förslag kommer få ännu mer protester.

 

Slag i luften

Eftersom regeringens förslag drabbar legala vapenägare hårdast är det svårt att se detta utspel från regeringen som annat än ett försök att överimplementera vapendirektivet genom att utnyttja det pågående arbetet mot gängkriminalitet som ett svepskäl.
Jag anser det absurt att vilja reglera en plastbit och en fjäder. Vi behöver mer förnuft i vapenlagstiftningen, inte fler absurditeter.
Det vi verkligen behöver från regeringen är krafttag mot gängbrottsligheten, inte ännu ett slag i luften och förslag som bara drabbar laglydiga.

 

Pia Clerté
Dynamisk sportskytt och flerfaldig svensk mästarinna

 

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget