tisdag 19 mars

Opinion

Det finns inte så stora förhoppningar på att jaktfrågorna kommer att hanteras bättre eller annorlunda framöver, enligt insändarskribenten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Debatt: ”Landsbygdsbor är inte lillebror till stockholmare”

Vi som bor och verkar ute i landet betraktar inte oss själva som mindre värda eller obetydliga gentemot huvudstaden och dess invånare. Sveriges, och därmed Stockholms, utveckling beror till stor del på vad landsbygden haft och har att ge.

Det går inte att ta Mattias Handleys debattinlägg Det är dags att lägga ner Stockholmshatet på allvar. Han skriver om jägares och landsbygdsbors fördomar gentemot storstaden, men inleder själv med en cementerad fördom.

Vad är det som får Handley att tro att landsbygdens boende, hantverkare, bönder, markägare, jägare eller något annat skulle utgå från att vi är ”lillebror” till Stockholm och stockholmare? Redan i denna utgångspunkt ligger ofta problemet i diskussionerna om vad som är mest gynnsamt för landsbygden, hos politiker och andra beslutsfattare.

 

Bönder tvingades avveckla

Landsbygden är inte ”lillebror” eller betydelselös på något sätt. Sveriges utveckling från feodalsamhälle till industriutvecklande nation berodde till mycket stor del på allt vad svensk landsbygd hade och gav. Naturtillgångar togs till vara och infrastrukturen utvecklades över hela vårt avlånga land.

Industritanken implementerades tyvärr på jordbruket och många bönder tvingades avveckla eller inordna sig under stordriftstanken. Där startade succesivt nedrustningen av landsbygden, genom vurmen för urbant rationellt tänkande.

Därav kom en onödigt stor avfolkning av landsbygden och därmed en förstärkt tro hos en del beslutsfattare att den var betydelselös i framtidens utveckling.

 

Urban sägs vara framtiden

Vad som nu sker är en fortsatt övertro på koncentration av befolkning till regioner med förtätade storstäder, som anses vara den perfekta livsformen och förutsättningen för en utvecklad service.

Det är den urbana livsformen som anses vara framtidens lösning på det mesta. Forskningsprojekt där odling på hustaken, logistiskt snabb hemkörning av färdigmat samt teknikberoende system för ”smarta och effektiva” lösningar för personalminimala insatser i äldreomsorgen, uppmuntras och utreds med skattefinansiering.

De flesta förslagen gagnar oftast inte alls landsbygden. En del av förslagen, till exempel att staden kan bli självförsörjande genom att grönsaker odlas på taken, får väl kallas balkongbiologi.

 

Inga förhoppningar

Vi på landet begriper att besluten inte tas av stockholmare, utan av folkvalda representanter i Sveriges riksdag. Där stiftas lagar och över att dessa efterlevs vakar bland annat länsstyrelserna.

Tyvärr verkar det hos många riksdagspolitiker finnas ett utbrett likatänkande, att landsbygden har sina egna problem som politiker på något sätt inte har ansvar för. Detta faktum framförs ofta av lokalpolitiker i mindre kommuner, som får reda ut problemen med den centrala ohörsamheten.

Av detta kan vi dra slutsatsen att det kanske inte finns så stora förhoppningar på att jaktfrågorna skulle hanteras bättre eller annorlunda utifrån landsbygdens behov än andra frågor.

Det här skapar naturligtvis irritation och kanske ibland också ett tråkigt språkbruk.

Tyvärr!

 

Ann Lång

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.