onsdag 3 juni

Opinion

Publicerad 22 april 2020 - 06:05

Debatt

Spillningsinventering har enligt artikelförfattaren begränsad betydelse i den moderna adaptiva älgförvaltningen, men används ändå som ett underlag för att sammanställa fleråriga skötselplaner. Foto: Kenneth Johansson

Debatt: ”Lägg ner spillningsinventeringen”

En begränsande faktor vid adaptiv älgförvaltning är att de flesta har en alltför dålig kunskap om hur olika inventeringsmetoder fungerar. Spillningsinventeringen har så stora brister att metoden inte kan användas som ett lämpligt verktyg inom älgförvaltningen.

Ett 95-procentigt konfidensintervall är ett bra sätt om man vill beskriva och jämföra den slumpmässiga spridningen av resultaten i en spillningsinventering. Därtill kommer att man med blotta ögat kan se om de olika resultatens konfidensintervall överlappar (inte signifikant skilda åt) varandra eller inte (signifikant skilda åt).

 

Låg noggrannhet

För att vara praktiskt användbar borde inventeringsmetodens felmarginaler inte vara större än +/– 5 procent.

Efter att ha analyserat inventeringsresultaten från olika älgskötselområden under mer än tio år kan vi nu med stor säkerhet påstå att spillningsinventering på älgskötselnivå inte har en större noggrannhet än +/– 25 procent.

Figuren nedan visar autentiska resultat från spillningsinventeringar inom samma älgskötselområde under åtta år i följd. Under dessa år var det endast inventeringsresultatet från 2014 som visade på en statistiskt säkerställd förändring jämfört med det från 2013.

Låg känslighet

Spillningsinventeringens låga känslighet och precision gör att det skulle krävas en minskning med minst 3,4 eller en ökning med minst 5,3 älgar per 1.000 hektar fastmark för att man skulle kunna påvisa en statistiskt säkerställd skillnad från det senaste medelvärdet (9,0).

Inom detta älgskötselområde på 16.000 hektar motsvarar det en minskning med cirka 50 älgar eller en ökning med cirka 80 älgar för att minskningen respektive ökningen skulle vara statistiskt säkerställd.

Detta visar att spillningsinventeringens noggrannhet är alltför liten för att kunna vara en inflytelserik vägvisare inom den adaptiva älgförvaltningen.

Figur 1. Autentiska resultat från spillningsinventeringar inom samma älgskötselområde under åtta år i följd med medelvärde +/- 95 % konfidensintervall.

Lika sannolika

Spillningsinventeringen är en stickprovsundersökning och förekomsten av älg är inte normalfördelad, varav följer att alla värden inom konfidensintervallet är lika sannolika. Därför är det fel att påstå att spillningsinventeringens medelvärde ligger närmare det korrekta värdet än övriga resultat inom det beräknade 95-procentiga konfidensintervallet.

Därtill kommer att det i stort sett är meningslöst att jämföra resultaten från det senaste årets spillningsinventering med dem man erhållit under tidigare år, eftersom samtliga värden med stor sannolikhet kommer att ligga inom samma konfidensintervall.

Om man trots allt vill få fram en trend över tid så bör man göra det med hjälp av icke linjära beräkningsmodeller.

 

Realistiskt intervall

En lämplig konsekvens av ovanstående borde vara att man, i motsats till vad länsstyrelsen och älgförvaltningsgruppen kräver, inte anger ett precist värde i älgskötselplanen för vilken älgtäthet man strävar efter.

I stället borde målsättningen vara ett realistiskt intervall, till exempel fem–nio älgar per 1.000 hektar fastmark. Detta eftersom man självklart inte kan vara mer precis i sin målsättning än den precisionen som inventeringsmetoden besitter!

 

Inget lämpligt verktyg

I dag är min personliga uppfattning att spillningsinventeringen är behäftad med alltför stora brister för att kunna användas som ett lämpligt verktyg inom den adaptiva älgförvaltningen.

Behovet av alternativa bättre inventeringsmetoder är stort.

Kanske kan utvecklingen med att använda drönare med värmekamera vara ett framkomligt sätt att få fram en mer tillförlitlig inventering av älgarna inom våra älgskötselområden?

 

Carl Dahlöf

Hovås

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget