måndag 21 oktober

Opinion

Publicerad 4 oktober 2019 - 08:03

Debatt

När är älgförvaltningen adaptiv? Artikelförfattaren vill ha en ändring av jaktlagen för att stärka älgskötselområdets roll. Foto: Lars-Henrik Andersson

Debatt: ”Ändra jaktlagen för bättre älgförvaltning”

En ändring av och ett förtydligande i jaktlagen skulle på ett kreativt sätt hjälpa älgskötselområdena i deras adaptiva förvaltning av älgstammen. Genom det skulle också hotet om avregistrering undanröjas.

Den nya adaptiva älgförvaltningen infördes 2012. Om denna kan man läsa i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort NFS 2011:7.

Med ekosystembaserad förvaltning av älgstammen avses i dessa föreskrifter en adaptiv förvaltning som, i syfte att skapa en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesresurserna, tar hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom rovdjursförekomst, trafiksäkerhet och inverkan på biologisk mångfald samt till jordbruk och skador på skog.

 

Krav in absurdum

I paragraf 33, tredje stycket jaktlagen står bland annat att ”Ett älgskötselområde ska vara lämpat för älgjakt och vara av sådan storlek att det medger en avskjutning av minst tio vuxna älgar om året.

Vissa vilthandläggare på länsstyrelserna driver jaktlagens krav in absurdum. De begär oberoende av inventeringsresultat och faktiska omständigheter att varje älgskötselområde ska skjuta minst tio vuxna älgar per år.

Om inte detta uppfylls så hotar de med att älgskötselområdet kommer att avregistreras.

Konsekvensen av sådana hårda krav har blivit att älgstammen på flera håll och på bara några få år skjutits ned från till exempel tio till fyra älgar per 1.000 hektar fastmark.

Mitt intryck är att länsstyrelsen med stöd av älgförvaltningsgrupperna med sin nuvarande policy, inte bara medverkar till, utan också påskyndar den minskning av älgstammen som vi nu generellt ser i Sverige.

Jag undrar också vid vilken lägsta nivå som en ändamålsenlig älgförvaltning går förlorad.

 

Älgjakt som ställs in

Ordet adaptiv – uppföljning, analys och beslut om anpassade åtgärder – är ett nyckelord i sammanhanget. En adaptiv älgförvaltning kan inte enbart styras av att man uppnår en viss avskjutning, utan hänsyn måste också tas till hur många älgar som skadas eller dör i trafiken samt omkommer på annat sätt.

Inom ett flertal älgskötselområden i bland annat Dalarna, Västmanland och Värmland har man behövt ställa in älgjakten på grund av att de älgar som dödas av rovdjur har räckt till för att på egen hand balansera bort den beräknade avskjutningen.

Kravet på att skjuta tio vuxna älgar hotar både förvaltning och älgstam, enligt debattören. Foto: Jan Henricson

Många parametrar

Inom vårt älgskötselområde anser vi att en adaptiv förvaltning innebär att vi baserat på spillningsinventeringar, älgobs, utnyttjandegrad, fodertillgång, betesinventeringar samt viltolyckor, efter bästa förmåga försöker finna en lämplig avskjutning för att hålla älgstammens storlek och hälsa på en för alla parter acceptabel nivå.

Den adaptiva förvaltningen är speciellt svår när älgstammen minskar, när uppgifter om kvaliteten på fodertillgången saknas. Älgbetesinventeringar är knapphändiga, samtidigt som resultaten av spillningsinventeringen och älgobservationen är oprecisa.

 

Ändra jaktlagen

Den ovan beskrivna problematiken med formellt korrekta tjänstemän på länsstyrelsen skulle kunna lösas om ”medger en avskjutning av minst tio vuxna älgar om året”i jaktlagen ändrades till”medger ett sammanlagt uttag (avskjutning vid jakt, fallvilt, rovdjursdödade, döda i trafiken, etc.) av minst tio vuxna älgar om året.”

En sådan ändring och förtydligande i jaktlagen skulle på ett kreativt sätt hjälpa älgskötselområdena i deras adaptiva förvaltning men också att undvika hotet om avregistrering.

 

Carl Dahlöf

Hovås

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget