torsdag 28 mars

Hund

Jämthunden näst störst i landet

Jämthunden har tagit klivet upp från fjärde till andra plats i Kennelklubbens registreringsstatistik. Foto: Olle Olsson

Jämthunden är för första gången den näst största hundrasen i Sverige. Med sina 1.935 registreringar under fjolåret är den nästan lika populär som listettan labrador retriever.

Enligt Svenska Kennelklubbens årliga statistik registrerades 50.497 nya rashundar 2013. Det är en minskning med drygt fem procent, eller nästan 3.000 hundar jämfört med året innan. På 2013 års topplista ligger labrador retriever kvar som etta med 2.275 nyregistreringar, nästan exakt lika många som 2012.
Ända sedan Svenska Kennelklubben började publicera listan över de populäraste raserna i slutet av 1940-talet har schäfer alltid varit med i topptrion. Men från att ha varit näst populärast 2012 ligger schäfern nu på en fjärdeplats.
Ny tvåa är istället jämthunden, en av våra svenska nationalraser, med 1.935 nyregistreringar. Det är den näst högsta siffran någonsin för rasen och nästan 200 hundar mer än 2012.
Att en arbetande jakthund ligger så högt på listan är ovanligt. En anledning är att jämthunden är en allsidig jakthund som kan användas på både älg, björn och numera vildsvin.
Norsk älghund grå, i dagligt tal gråhund, har tagit det största klivet på listan – från plats 17 upp till plats 10. 797 nya gråhundar tillkom förra året, en ökning med drygt elva procent.

Trädskällare minskar

Båda trädskällarraserna, finsk spets och norrbottenspets minskar, finnspetsen med nio procent till 239 stycken och nobsen med nästan 30 procent till 112.
Tysk jaktterrier ökar åter igen och hade 299 nyregistreringar 2013.
Taxen, som finns i tre olika storlekar och tre olika hårlag, skulle hamna på en åttonde plats om man räknade samman alla nio varianter (1.318 stycken, något färre än 2012). Strävhårig normalstor tax har ökat med knappt tio procent till 586 nyregistreringar medan korthårig normalstor tax rasat med närmare 40 procent till 173 registreringar under fjolåret.
Bland övriga drivande raser finns det flera som ser glädjande ökningar. Det gäller bland annat finsk stövare (nästan tio procent upp), petit basset griffon vendéen (20 procent) och basset fauve de bretagne (17,5 procent).
Alpenländische dachsbracke verkar vara en jakthundsras på stark frammarsch i Sverige, med 104 nyregistreringar förra året, jämfört med 25 året innan. Även plott ökar mycket och hade 87 nyregistreringar i fjol.

Svenska raser

De svenska raserna som redan är ganska illa ute fortsätter att minska. Det gäller drever, som såg en ökning 212 men som nu åter igen minskar med 17,5 procent, schillerstövare (minus 28,4 procent) och smålandsstövare (minus 36,5 procent) medan hamiltonstövaren är stabil jämfört med 2012.
Även de etablerade stående fågelhundraserna minskar, engelsk setter med drygt 13 procent, pointer med 14,5 procent, strävhårig vorsteh med nästan 14 procent och korthårig vorsteh med drygt 35 procent. I den rasgruppen är det i princip bara ungersk vizsla (korthår) som ser en reell ökning av betydelse, med drygt dubbelt så många registrerade hundar i fjol jämfört med 2012.
Fortfarande väljer majoriteten av svenskarna en i Svenska Kennelklubben registrerad rashund med dokumenterad bakgrund. Enligt en SCB-undersökning från 2012 finns omkring 784.000 hundar i Sverige. Av dessa är mellan 60–70 procent rashundar registrerade i SKK.
Registreringsstatistiken återfinns i sin helhet på skk.se.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.