lördag 22 september

Hund

Publicerad 14 augusti 2018 - 06:47

Jakthelgen i småländska Asarum blev både rolig och spännande för Nivernaisklubbens jaktgrupp. Foto: Privat

Vildsvinsjakt med griffon nivernais

I januari var representanter från Griffon Nivernaisklubben och jagade vildsvin med Asaryd-Buskatorp viltvårdsområde utanför Lammhult. Fem vildsvin sköts under de spännande jakterna.

Nivernais är en utpräglad vildsvinshund som med tiden och rätt ledning utvecklar sig till en riktig vildsvinsspecialist. Foto: Privat

Vid den första samlingen stod det klart att det här skulle bli roligt. Det var glatt gäng som såg fram emot en trevlig helg fylld med vildsvinsjakt med drivande hund.

I första såten var det mycket tyst. Några älgar och rådjur gick ut lugnt och stilla. Precis innan jakten skulle avbrytas kom grannmarkens hund med ett vildsvin, då kopplade hunden Gösta på i samma slag. Drevet vände tillbaka in till grannmarken och där blev en fin galt på 120–130 kilo skjuten.

I nästa såt fick två griffon nivernais åter visa sig på styva linan. Nästan omgående fick Jonas hund, Trästabos Heidi (Skilla) upp slag. Kort därefter ekade drevet i skogen.

Det var en mindre grupp grisar som visade sig för några skyttar under det buktande drevet. Även Trästabos Hero fick en stund senare upp vildsvin. Vi passkyttar hade då två spännande drev att lyssna till.

Totalt blev fem vildsvin skjutna under den trevliga jakthelgen.

Nedan berättar en av deltagarna om hur han upplevde den andra dagens jakt.

 

Mikael Östlund

 

Framsteg för unghund

 

Av jaktledaren Mats Gylfe blir jag anvisad en åtel där jag kan släppa min unghund i första såten. Det är lite spårsnö och det syns att det varit bra trafik under natten.

Under säsongen har jag hållit igen unghunden, 22 månader gamla Trästabos Milou, då jag helst vill välja bra lägen för de första släppen. Men nu är det dags att släppa sargen!

Jag får kämpa lite för att få på pejlhalsbandet då han känner vittring efter vildsvin redan från bilen. 50 meter från åteln stryks kopplet och han hugger direkt ett spår och jag ser på pejlen att han följer det cirka 400 meter innan han vänder tillbaka till åteln, snurrar någon minut och väljer ett annat spår.

Det följer han längre och efter någon kvart tar Milou upp 900 meter bort.

Drevet följer en sjökant och buktar sedan åt mitt håll. Tyvärr vänder det ett flera hundra meter bort och går i riktning mot upptaget.

Milou driver med fullt skall i 40 minuter innan han på något vis slarvar bort vildsvinet som varit nära flera passkyttar men inte setts.

 

Med fullt skall

På pejlen syns hur han rotar fram och tillbaka längs sjökanten innan han tar upp igen och kommer med fullt skall åt mitt håll. Jag är på väg över ett större hygge och drevet går just bortom hyggeskanten någon minut innan han tystnar och vänder tillbaka i löpan.

När jag undersöker drevlöpan är det lätt konstatera rådjursspår! Jag har inte jobbat särskilt mycket med rådjuren, men vad kul att han släppte självmant efter bara en minuts drev

Milou tar bakspåret mot åteln igen och jag går för att möta honom. 20 min senare och han bara har 180 meter kvar till mig viker han av i full fart upp på en kulle där han drar igång igen.

Jag springer upp på hygget och ser två rådjur som han släpper självmant efter mindre än en minut. Mycket bra!

 

Sprungit på grusväg

Efter att Milou kallats in och kopplats går vi mot platsen där han blev lurad av det första vildsvinet han körde. Det visar sig att grisen sprungit på grusväg en bit och sedan dragit rätt uppför ett brant berg.

Jag släpper igen och Milou börjar direkt väcka i spåret. Några hundra meter längre bort driver han men det hörs att han ligger långt efter.

35 minuter senare har han kommit in i en riktigt tät granplantering och då är även Oves hund där och de verkar ha det trassligt.

Jag kallar in Milou, det får räcka för dagen för hans del. Jag tror faktiskt att vi båda två är lika nöjda.

Just unghundars framsteg är nog det allra roligaste med jakten för min del och jag är mycket nöjd med vad han visat så här långt. Vi kommer ha mycket skoj framöver!

 

Stefan Fransson

Mer om rasen

Svenska Nivernaisklubben bildades 2008 och hör till Svenska specialklubben för drivande vildsvinshundar. I dagsläget finns det dryga hundratalet hundar i Sverige.

Nivernais är en utpräglad vildsvinshund som med tiden och rätt ledning utvecklar sig till en riktig vildsvinsspecialist.

Den jobbar sig fram på nattspåret, oftast med väckskall tills upptaget kommer. Därefter följer drev och ståndjakt om vartannat. Där kan man skilja på olika egenskaper hos individer, framför allt i ståndarbetet.

Nivernaisen är spårnoga, tempot är inte så högt som fysiken kan antyda. Vildsvinet kan ofta dyka upp flera minuter före hunden.

Utmärkande är rasens överraskande kraftfulla skallvolym med enorm hörbarhet. Det är en hund som jobbar lugnt och förståndigt framför vildsvinet och därför sällan blir skadad under jakt. Den är inte bytesmedveten och saknar i allmänhet skärpa.

Dessa egenskaper resulterar i en i särklass dokumenterad lämplighet som vildsvinshund i Sverige, med flera framgångar på jaktprov och lyckade rådjursrenhetsprov. Dessutom är den en omvittnad framgångsrik eftersökshund och en utmärkt familjehund.

Svenska Nivernaisklubben

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Hundar till salu på Annonstorget

    Mest läst

      Samtidigt på JaktPlay

      Färre skadades
      Antalet skadade och dödade hundar minskade med totalt 17 procent under 2015.
      Gör din egen hundmat
      Här får du några tips på hur du gör hundmat.
      Jaga med förnuft när det är kallt
      Sträng kyla är farligt för hunden
      Varg angriper jämthund
      Varning för starka bilder

      Mina artiklar

      För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet