[cycloneslider id=”slide-12592″]

Elden en förutsättning för liv

För många arter är skogsbranden en förutsättning. Oftast handlar det om insekter och växter med märkliga namn, men med täta uppslag av asp och tall är brandfältet också till stor nytta för klövviltet. Till exempel kan asp bara fröföryngras i bränd mark.

Före mitten av 1800-talet brann skogarna i norra Sverige i ett intervall av 80–110 år. I södra Sverige härjade skogsbränderna med kortare mellanrum. Skogen i Norra Kvills nationalpark i Kalmar län brann ungefär var tjugonde år under 1400–1700-talet.
Bränderna drog fram mer eller mindre slumpmässigt i landskapet. Ibland antända av blixtnedslag, ibland av människan. 

Rökdanssfluga och svedjenäva
För hundra år sedan brann en procent av Sveriges skogar årligen. Tack vare, eller på grund av, skogens stora ekonomiska värden och en allt effektivare brandbekämpning har den siffran minskat till nästan inget alls. 
– Och det lilla som brinner är egentligen alldeles för lite, säger Annie Johansson, jägmästare från Skillingaryd i Småland med skogsbränder som specialitet.
Hon har i sommar anlagt en skogsbrand, eller naturvårdsbränning som det heter när det eldas under kontrollerade former, på den egna fastigheten Kyllås. Ytan där det brunnit består av både kalhygge och växande skog och är cirka sju hektar stor.
– För att gynna arter som är beroende av eller gynnade av brand. Och det är många faktiskt, varav en hel del är insekter, säger Annie Johansson och nämner två som man bara av namnen förstår deras nära koppling till skogsbranden – sotsvart praktbagge och rökdansfluga.
Bland växterna är det kanske svedjenäva och brandnäva som närmast förknippas med skogsbranden. Med svedjenävans frön är det så ordnat att de kräver en temperatur på minst 45 grader för att kunna gro, och de kan vila i marken i många år i väntan på rätt förutsättningar.

Tall och asp
Brand har historiskt varit den mest naturliga och nödvändiga störningen i skogen. Det är till exempel så tallen föryngras på ett naturligt sätt. Stora tallar med grov bark och djupa rötter tål eld och värme, och när humuslagret bränts bort och mineraljorden ligger bar har tallen de bästa förutsättningarna för fröföryngring.
Enligt Annie Johansson är det inte enbart rara växter och insekter som på olika sätt drar nytta av skogsbranden. På några års sikt blir det också kalas för klövviltet.
– När mossa och humustäcke bränns bort, ytorna öppnas och näring tillförs blir täta uppslag av tall och löv som sälg och asp till ett smörgåsbord för klövviltet. Asp kan för övrigt bara föryngras med frö på bränd mark. Alltid annars är det genom rotskott. 

Vanligare inslag
På senare år har kontrollerade bränningar blivit ett allt vanligare inslag i naturvården. Länsstyrelserna har det på sina program, liksom de stora skogsbolagen och en del privata skogsägare.
Annie Johansson, som driver företaget Kyllesjö Skog, reser runt i landet och håller utbildningar i naturvårdsbränning och i brandbekämpning.
– Det görs en hel del bränningar faktiskt, och intresset ökar. Även om de uppskattningsvis 1 000 hektar som bränns nu, bara är en droppe i havet jämfört med hur det en gång var, säger hon.
En del naturliga skogsbränder av större omfattning förekommer också. Exempel på en sådan storbrand är Klusån i Norrbotten där 1 500 hektar skog brann i augusti 2006.
– Men sådana stora naturliga skogsbränder hör till undantagen i Sverige. Vanligtvis rör det sig bara om kvadratmetrar innan ett effektivt brandförsvar har elden under kontroll, säger Annie Johansson.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev