Tio frågor – vad kan du om våra predatorer?

Predatorkontroll är en given beståndsdel i en seriös viltvårdssatsning och hård jakt kan i många fall ge betydligt starkare viltstammar.
Men vad kan du om predatorernas påverkan på bytesdjuren?

Varierad diet om älgen själv får välja

Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.

Med fältviltet i fokus

Viltvården i jordbrukslandskapet har efter lång stagnation åter börjat uppmärksammas på bred front. Särskilt gäller det i Skåne som man kan säga går i täten för nya satsningar på fältviltet.

Dags att se över knipholkarna

Vårvintern är rätt tid att se över beståndet av knipholkar inför ­häckningssäsongen. Gammalt bomaterial behöver rensas ut och nytt fyllas på. Reparationer kan också vara av nöden.

Grupper av träd som lämnas vid slutavverkningarna har stor betydelse för många arter. Och ju större hänsynsyta som lämnas, desto bättre. Foto: Jan Henricson

Sparade träd gynnar många arter

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

Foto: Kenneth Johansson

En rävkull kan konsumera ett ton bytesdjur!

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

En norsk studie på fågel föreslår kantzoner mot vattendrag på minst 30 meter. Foto: Kenneth Johansson

Sparad strandskog gynnar mångfald

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Viltvård och kulturvård hand i hand

Vid torpet Långviken har jägaren Sören Svanström och hans kamrater gjort en insats för viltet som är utöver det vanliga. Dessutom har man gynnat kulturmiljöer som utan jägarnas arbete snart skulle vara ett minne blott.

I svedjerågen trivs skogsharen

Gustaf Schröder visste var han skulle släppa sina stövare. I sina skrifter berättar han om den rika förekomsten av hare vid svedjorna där rågen växte ymnigt. Så varför inte ur viltvårdssynpunkt prova en gammal odlingsmetod på ett nybränt hygge, resonerade jakthistoriskt intresserade Stig Johansson från Eksjö.

Lars Engström med konstruktionen som ska rädda rådjurskid. Foto: Olof Nilsson

Rädda kidet från slåtterdöden – 5 enkla tips

I slåttertider är det många rådjurskid som dör i slåtteraggregaten alldeles i onödan. Många lantbrukare försöker undvika detta och här listar vi de bästa tipsen.

Quiz
Känner du igen hundarna?
Hundfakta
Så går det för din hundras
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Viltrecept
Vilt, klimatsmart och gott
Stödutfodring
Så stödutfodrar du rådjur
Opionion
Landets hetaste jaktdebatt
Jägarnas annonstorg
Hundar, prylar och jaktmark
Tio frågor
Vad kan du om våra predatorer?
Provläs Svensk Jakt
Bläddra i senaste numret
Podcast
Landets största podcast om jakt