måndag 27 mars

Viltvård

Publicerad 16 december 2015 - 10:27 - Uppdaterad 13 oktober 2016 - 20:53

Sparad strandskog gynnar mångfald

En norsk studie på fågel föreslår kantzoner mot vattendrag på minst 30 meter. Foto: Kenneth Johansson

En norsk studie på fågel föreslår kantzoner mot vattendrag på minst 30 meter. Foto: Kenneth Johansson

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Trädbevuxna kantzoner längs vattendrag är inte bara viktiga för vattenmiljön, utan de är också värdefulla för många landlevande växter och djur. Om skogen kalavverkas ända fram till vattnet riskerar många fukt- och skuggälskande mossor, snäckor och insekter att drabbas. Deras chans att överleva ökar om man lämnar en ridå av träd.
Kantzonerna kan också fungera som spridningskorridorer. Det visar en genomgång av ett tiotal vetenskapliga studier av kantzoners effekter på biologisk mångfald.

Ung forskning
Professor Lena Gustafsson vid SLU är en av författarna bakom rapporten ”Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum”. Hon har en förklaring till att det har gjorts så pass få studier inom ett så viktigt område:
– Forskningen om naturhänsynens effekter är ung. Vi får komma ihåg att dagens skogspolitik och skogsskötselmodell med generell hänsyn vid avverkning bara är drygt 20 år. Och det tar tid innan hänsynsåtgärderna ger resultat, säger hon.

Bredden inte självklar
De studier som har gjorts i Sverige, Norge och Finland pekar på att mossor, landsnäckor och småfjärilar som är knutna till gammal skog utmed vattendrag kan minska kraftigt när skogen kalavverkas. Om man lämnar en trädbevuxen kantzon kan många arter överleva.
Studierna ger inget självklart svar på hur bred kantzon som bör sparas. En norsk studie på fåglar föreslår minst 30 meter. Tio meter verkar i andra studier vara för lite för att alla mossor och landsnäckor ska klara sig.

Mer om rapporten

Rapporten om kantzoner är en första del i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Quiz
Känner du igen hundarna?
Viltvård
Så bygger du en andflotte
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Opinion
Landets hetaste jaktdebatt
Provläs Svensk Jakt
Bläddra i senaste numret
Tio frågor
Vad kan du om våra predatorer?
Viltrecept
Vilt, klimatsmart och gott
Jägarnas annonstorg
Hundar, prylar och jaktmark
Podcast
Landets största podcast om jakt
Byggtips!
Så bygger du en hundgård

Publicerad 16 december 2015 - 10:27

Sparad strandskog gynnar mångfald

En norsk studie på fågel föreslår kantzoner mot vattendrag på minst 30 meter. Foto: Kenneth Johansson

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Trädbevuxna kantzoner längs vattendrag är inte bara viktiga för vattenmiljön, utan de är också värdefulla för många landlevande växter och djur. Om skogen kalavverkas ända fram till vattnet riskerar många fukt- och skuggälskande mossor, snäckor och insekter att drabbas. Deras chans att överleva ökar om man lämnar en ridå av träd.
Kantzonerna kan också fungera som spridningskorridorer. Det visar en genomgång av ett tiotal vetenskapliga studier av kantzoners effekter på biologisk mångfald.

Ung forskning
Professor Lena Gustafsson vid SLU är en av författarna bakom rapporten ”Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum”. Hon har en förklaring till att det har gjorts så pass få studier inom ett så viktigt område:
– Forskningen om naturhänsynens effekter är ung. Vi får komma ihåg att dagens skogspolitik och skogsskötselmodell med generell hänsyn vid avverkning bara är drygt 20 år. Och det tar tid innan hänsynsåtgärderna ger resultat, säger hon.

Bredden inte självklar
De studier som har gjorts i Sverige, Norge och Finland pekar på att mossor, landsnäckor och småfjärilar som är knutna till gammal skog utmed vattendrag kan minska kraftigt när skogen kalavverkas. Om man lämnar en trädbevuxen kantzon kan många arter överleva.
Studierna ger inget självklart svar på hur bred kantzon som bör sparas. En norsk studie på fåglar föreslår minst 30 meter. Tio meter verkar i andra studier vara för lite för att alla mossor och landsnäckor ska klara sig.

Mer om rapporten

Rapporten om kantzoner är en första del i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.

Samtidigt på JaktPlay

Senaste från Annonstorget

Är du viltvårdare?
Testa dina kunskaper om viltvård.
Fåglar!
Känner du igen fåglarna?
Jakthundar!
Känner du igen jakthundraserna?
Älgjakt!
Kan du något om älgar och älgjakt?
Viltolycka!
Hur gör du när en viltolycka inträffar?
Spårkunskap
Vad kan du om spår och spårtecken?
Tio frågor
Om lodjur och lodjursjakt
Är du jägare?
Har du rätt kunskaper?
Vildsvin!
Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?
Tio frågor!
Vad kan du om våra predatorer?
Rävkunskap
Vad vet du om rävar och rävjakt?
Rådjursjakt!
Vad har du för kunskaper om rådjursjakt med hund?
Tio frågor
Vad kan du om vargar och vargjakt?
Jakttider!
Kan du din jakttabell?

Svensk Jakt på Instagram