måndag 29 maj

Viltvård

Publicerad 16 december 2015 - 10:27

Sparad strandskog gynnar mångfald

En norsk studie på fågel föreslår kantzoner mot vattendrag på minst 30 meter. Foto: Kenneth Johansson

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Trädbevuxna kantzoner längs vattendrag är inte bara viktiga för vattenmiljön, utan de är också värdefulla för många landlevande växter och djur. Om skogen kalavverkas ända fram till vattnet riskerar många fukt- och skuggälskande mossor, snäckor och insekter att drabbas. Deras chans att överleva ökar om man lämnar en ridå av träd.
Kantzonerna kan också fungera som spridningskorridorer. Det visar en genomgång av ett tiotal vetenskapliga studier av kantzoners effekter på biologisk mångfald.

Ung forskning
Professor Lena Gustafsson vid SLU är en av författarna bakom rapporten ”Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum”. Hon har en förklaring till att det har gjorts så pass få studier inom ett så viktigt område:
– Forskningen om naturhänsynens effekter är ung. Vi får komma ihåg att dagens skogspolitik och skogsskötselmodell med generell hänsyn vid avverkning bara är drygt 20 år. Och det tar tid innan hänsynsåtgärderna ger resultat, säger hon.

Bredden inte självklar
De studier som har gjorts i Sverige, Norge och Finland pekar på att mossor, landsnäckor och småfjärilar som är knutna till gammal skog utmed vattendrag kan minska kraftigt när skogen kalavverkas. Om man lämnar en trädbevuxen kantzon kan många arter överleva.
Studierna ger inget självklart svar på hur bred kantzon som bör sparas. En norsk studie på fåglar föreslår minst 30 meter. Tio meter verkar i andra studier vara för lite för att alla mossor och landsnäckor ska klara sig.

Mer om rapporten

Rapporten om kantzoner är en första del i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Mina artiklar

    För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

    För inloggade!
    Bygg ditt eget jakttorn
    Provläs Svensk Jakt
    Bläddra i senaste numret
    Quiz
    Känner du igen hundarna?
    Drömjakt
    Här finns någonstans att jaga
    Byggtips!
    Så bygger du en hundgård
    Podcast
    Landets största podcast om jakt
    Opinion
    Landets hetaste jaktdebatt
    Älgjakt
    Så blir höstens älgjakt
    Jägarnas annonstorg
    Hundar, prylar och jaktmark

    Mest läst

      Taggar

      Svensk Jakt på Instagram

      • Pandion haliaetusFoto: Kenneth Johansson
      • Den här årstiden gäller det att hålla extra koll på var man sätter fötterna under skogspromenaden... Foto: Martin Källberg/Svensk Jakt
      • På måndag inleds vårjakten på råbock i delar av landet. Ska du ut och göra ett försök med bockarna? #jakt #svenskjakt #vårjakt #vårbock
      • Svensk Jakt nr 5 är nu ute! Detta nummer innebär seriestart för vår nya storsatsning, Jaktresan i Sverige.
Vill du hänga med på resan? Som medlem i Jägareförbundet får du tidningen i brevlådan och/eller som e-tidning varje månad!
      • Vi närmar oss tiden då älgkorna stöter bort fjolårskalvarna. En god anledning att vara extra uppmärksam i trafiken den här årstiden, då de bortstötta fjolingarna ofta uppträder förvirrat i sin nya, otryggare, livssituation.
Foto: Martin Källberg
      • Våren rycker allt närmare. Foto: Kenneth Johansson

      Samtidigt på JaktPlay