lördag 3 december

Publicerad 20 januari 2016 - 15:37

Utslagsrösten blir kvar

Jägareförbundet överger kravet att markägarnas utslagsröst ska slopas i älgförvaltningsgrupperna. I stället inrättas ett slags medlingsråd på central nivå som ska träda in när markägare och jägare inte är överens och där utslagsrösten använts. Foto: Lars-Henrik Andersson

Jägareförbundet överger kravet att markägarnas utslagsröst ska slopas i älgförvaltningsgrupperna. I stället inrättas ett slags medlingsråd på central nivå som ska träda in när markägare och jägare inte är överens och där utslagsrösten använts. Foto: Lars-Henrik Andersson

Jägareförbundet backar från kravet att utslagsrösten tas bort i älgförvaltningsgrupperna. I stället har förbundet gjort en överenskommelse med skogsindustrin och de privata skogsägarna.

Jägareförbundets ordförande Björn Sprängare har rökt fredspipa med skogsindustrin, LRF och skogsägarföreningarna i den infekterade frågan om utslagsrösten i älgförvaltningen.
Det är framför allt i norra Sverige som det skurit sig rejält mellan markägarsidan och jägarna i vissa älgförvaltningsgrupper. I våras krävde länsstämman i Västerbotten att utslagsrösten skulle plockas bort.

Agerat tufft
Även i remissvaret till Naturvårdsverket som utrett den nya älgförvaltningen framförde Jägareförbundet förslaget att utslagsrösten tas bort.
Mats Sandgren. Foto: Jan Henricson– Vi tycker att Jägareförbundet har agerat rätt tufft i den här frågan, säger Mats Sandgren, VD för SCA Skog och representant för skogsindustrierna.
– Om man har samma information i en älgförvaltningsgrupp är det väl rimligt att man kommer till samma slutsats och då ska man inte behöva använda utslagsrösten. När den används så är det ett bevis på att det inte fungerar som det borde och det är därför vi skissat på en delvis ny arbetsmodell, fortsätter Mats Sandgren.
Han menar att det i stort fungerar bra i älgförvaltningsgrupperna men att jägare och markägare inte kommer överens i cirka 25 procent av fallen.

Arbetsgrupp
I de fallen ska ärendet flyttas upp till en arbetsgrupp som ska arbeta på central nivå. Gruppen ska bestå av lika många markägare som jägare och ska kunna hantera eventuella problem som uppstår lokalt. Framför allt om utslagsrösten används ska gruppen träda in och försöka lösa eventuella knutar och jobba för att utslagsrösten inte ska behöva användas igen.
Björn Sprängare. Foto: Bertil Lundvik– Vi har uttryckt en tveksamhet mot utslagsrösten och det är en spegling av vad våra medlemmar tycker, de har känt en frustration och en del av dem har inte velat gå på mötena eftersom de har tyckt att det varit meningslöst. Jag vill ändå understryka att förbundet inte kan driva en linje som av motparten uppfattas som att vi ifrågasätter äganderätten. Det är markägaren som i slutändan bestämmer och det respekterar vi, säger Björn Sprängare.
Han menar att jägarna och markägarna måste hitta formerna för att kunna jobba konstruktivt med älgförvaltningen, annars finns risk att någon annan går in och tar över.

Backar Jägareförbundet i frågan om att ta bort utslagsrösten?
– Vi kan inte ifrågasätta äganderätten.
Björn Sprängare är inne på linjen att jägarrepresentanterna bör få mer utbildning i frågor som rör älgförvaltning och vilken roll man har i älgförvaltningsgrupperna.
– Att hitta lättillgängliga och bra utbildningar är en gemensam angelägenhet, säger Mats Sandgren. Det gäller också för oss att bemanna de här grupperna på ett sådant sätt att vi försäkrar oss om att vi får en bra kommunikation och når koncensus, säger Mats Sandgren.
– Det finns vissa fundament som man måste förhålla sig till i samhället, bland annat äganderätten. Därför är det viktigt att vi nu tagit det här steget, säger Sven-Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna och representant för familjeskogsbruken och de fyra skogsägarföreningarna.

Viss förståelse
Hans Eliasson. Foto: Lars-Henrik AnderssonHans Eliasson, vice ordförande för Jägareförbundet i Västerbotten, säger att han inte hört att förbundsledningen släppt kravet på att utslagsrösten tas bort.
– Spontant kan jag ha viss förståelse för att man backar i den här frågan. Vi har i och för sig hela tiden tyckt det varit underligt att man utnyttjar utslagsrösten i ett forum som inte har beslutanderätt. Älgförvaltningsgrupperna är rådgivande organ, säger Hans Eliasson.
Han upplever att det börjar gå åt rätt håll i Västerbotten och att markägarsidan ändrat attityd.
– Jag tycker markägarsidan pratar mer om förvaltning och kvalitetsmål och tar emot jägarnas åsikter på ett bättre sätt.

Hämmande för samverkan

Naturvårdsverket utvärderade förra året den nya älgförvaltningen. Jägareförbundet fick lämna synpunkter på utvärderingen och ansåg följande: ”Markägarnas utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna är hämmande för samverkan och hindrar en sammanvägning av ekosystemtjänster på det sätt som var tänkt. Vi föreslår att utslagsrösten tas bort.”
Dessutom föreslog förbundet att ordförandeskapet i grupperna istället skulle alternera mellan markägar- och jägarsidan. Remissen lämnades in i mitten av september 2015.

Skribent

Marie Gadolin

marie.gadolin@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Till annonstorget
Här hittar du jägarnas annonstorg för hundar, prylar och jaktmark
Quiz
Har du det som krävs för att vara jägare?
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Provläs Svensk Jakt
Bläddra i senaste numret
Stödutfodring
Så stödutfodrar du rådjur

Publicerad 20 januari 2016 - 15:37

Utslagsrösten blir kvar

Jägareförbundet överger kravet att markägarnas utslagsröst ska slopas i älgförvaltningsgrupperna. I stället inrättas ett slags medlingsråd på central nivå som ska träda in när markägare och jägare inte är överens och där utslagsrösten använts. Foto: Lars-Henrik Andersson

Jägareförbundet backar från kravet att utslagsrösten tas bort i älgförvaltningsgrupperna. I stället har förbundet gjort en överenskommelse med skogsindustrin och de privata skogsägarna.

Jägareförbundets ordförande Björn Sprängare har rökt fredspipa med skogsindustrin, LRF och skogsägarföreningarna i den infekterade frågan om utslagsrösten i älgförvaltningen.
Det är framför allt i norra Sverige som det skurit sig rejält mellan markägarsidan och jägarna i vissa älgförvaltningsgrupper. I våras krävde länsstämman i Västerbotten att utslagsrösten skulle plockas bort.

Agerat tufft
Även i remissvaret till Naturvårdsverket som utrett den nya älgförvaltningen framförde Jägareförbundet förslaget att utslagsrösten tas bort.
Mats Sandgren. Foto: Jan Henricson– Vi tycker att Jägareförbundet har agerat rätt tufft i den här frågan, säger Mats Sandgren, VD för SCA Skog och representant för skogsindustrierna.
– Om man har samma information i en älgförvaltningsgrupp är det väl rimligt att man kommer till samma slutsats och då ska man inte behöva använda utslagsrösten. När den används så är det ett bevis på att det inte fungerar som det borde och det är därför vi skissat på en delvis ny arbetsmodell, fortsätter Mats Sandgren.
Han menar att det i stort fungerar bra i älgförvaltningsgrupperna men att jägare och markägare inte kommer överens i cirka 25 procent av fallen.

Arbetsgrupp
I de fallen ska ärendet flyttas upp till en arbetsgrupp som ska arbeta på central nivå. Gruppen ska bestå av lika många markägare som jägare och ska kunna hantera eventuella problem som uppstår lokalt. Framför allt om utslagsrösten används ska gruppen träda in och försöka lösa eventuella knutar och jobba för att utslagsrösten inte ska behöva användas igen.
Björn Sprängare. Foto: Bertil Lundvik– Vi har uttryckt en tveksamhet mot utslagsrösten och det är en spegling av vad våra medlemmar tycker, de har känt en frustration och en del av dem har inte velat gå på mötena eftersom de har tyckt att det varit meningslöst. Jag vill ändå understryka att förbundet inte kan driva en linje som av motparten uppfattas som att vi ifrågasätter äganderätten. Det är markägaren som i slutändan bestämmer och det respekterar vi, säger Björn Sprängare.
Han menar att jägarna och markägarna måste hitta formerna för att kunna jobba konstruktivt med älgförvaltningen, annars finns risk att någon annan går in och tar över.

Backar Jägareförbundet i frågan om att ta bort utslagsrösten?
– Vi kan inte ifrågasätta äganderätten.
Björn Sprängare är inne på linjen att jägarrepresentanterna bör få mer utbildning i frågor som rör älgförvaltning och vilken roll man har i älgförvaltningsgrupperna.
– Att hitta lättillgängliga och bra utbildningar är en gemensam angelägenhet, säger Mats Sandgren. Det gäller också för oss att bemanna de här grupperna på ett sådant sätt att vi försäkrar oss om att vi får en bra kommunikation och når koncensus, säger Mats Sandgren.
– Det finns vissa fundament som man måste förhålla sig till i samhället, bland annat äganderätten. Därför är det viktigt att vi nu tagit det här steget, säger Sven-Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna och representant för familjeskogsbruken och de fyra skogsägarföreningarna.

Viss förståelse
Hans Eliasson. Foto: Lars-Henrik AnderssonHans Eliasson, vice ordförande för Jägareförbundet i Västerbotten, säger att han inte hört att förbundsledningen släppt kravet på att utslagsrösten tas bort.
– Spontant kan jag ha viss förståelse för att man backar i den här frågan. Vi har i och för sig hela tiden tyckt det varit underligt att man utnyttjar utslagsrösten i ett forum som inte har beslutanderätt. Älgförvaltningsgrupperna är rådgivande organ, säger Hans Eliasson.
Han upplever att det börjar gå åt rätt håll i Västerbotten och att markägarsidan ändrat attityd.
– Jag tycker markägarsidan pratar mer om förvaltning och kvalitetsmål och tar emot jägarnas åsikter på ett bättre sätt.

Hämmande för samverkan

Naturvårdsverket utvärderade förra året den nya älgförvaltningen. Jägareförbundet fick lämna synpunkter på utvärderingen och ansåg följande: ”Markägarnas utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna är hämmande för samverkan och hindrar en sammanvägning av ekosystemtjänster på det sätt som var tänkt. Vi föreslår att utslagsrösten tas bort.”
Dessutom föreslog förbundet att ordförandeskapet i grupperna istället skulle alternera mellan markägar- och jägarsidan. Remissen lämnades in i mitten av september 2015.

Skribent

Marie Gadolin

marie.gadolin@svenskjakt.se