I rapporten slår Brå fast att legala vapen används väldigt sällan i brottsliga sammanhang. En genomgång av skjutvapen som använts vid mord, dråp och bankrån som lett till åtal, visar till exempel att drygt tre fjärdedelar av de skjutvapen som användes och togs i beslag inte kunde kopplas till någon vapenlicens.

Istället för jaktvapen använder brottslingarna ofta illegala vapen producerade i Tjeckien och forna Jugoslavien.

Brå-rapporten visar också att stölder av legala vapen minskar rejält i landet.

”Mycket begränsad inverkan”

Vid tre tillfällen har så kallade tidsbegränsade vapenamnestier genomförts i landet. Syftet är att minska tillgången på illegala vapen, och därmed den brottslighet där skjutvapen används.

Den senast genomförda vapenamnestin (2013) resulterade i att 14 524 illegala skjutvapen, 608 tillståndspliktiga vapendelar och 36 ton ammunition lämnades in. En stor del av vapnen var tillverkade före 1940-talet och inte av de typer som brukar användas eller påträffas i den kriminella miljön.

Brå skriver i sin rapport att ”En rimlig slutsats är därför att vapenamnestin har en mycket begränsad inverkan på vapentillgången i den kriminella miljön och de skjutningar som sker där. Däremot minskar vapenamnestin antalet okontrollerade vapen i samhället, och därmed även risken för att något av dessa vapen används vid någon form av eventuellt våldsdåd.”