torsdag 28 mars

Liten öppning för lagliga åtelkameror

Regeringen öppnar dörren på glänt för att det ska bli tillåtet att använda åtelkameror utan krångliga tillståndsärenden och höga kostnader. Men i den proposition som nu ska behandlas i riksdagen finns inga förslag, frågan ska istället utredas ytterligare.

 

För några veckor sedan berättade Svensk Jakt om förslaget till ny kameraövervakningslag. Jägarna som hoppats på lättnader blev besvikna. Lagen skärps istället på så sätt att ett skadeståndsansvar införs. Det vill säga, den som ofrivilligt fångas på bild ska kunna få skadestånd av personen som satt upp kameran.

I propositionen finns skärpningen fortfarande kvar. Samtidigt har regeringen lyssnat på jägarorganisationernas protester, och öppnar för en lagändring när man har ett bättre underlag.

Regeringen skriver att man inser behovet av åtelkameror och det är positivt. Det negativa är att man inte anser sig ha tillräckligt underlag och det innebär att det kommer att ta tid, säger Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa.

 

Inget samhällsproblem

Förbundet menar att åtelkamerorna är en sådan viktig del av viltövervakningen särskilt när det gäller vildsvin att det inte ska behövas några tillstånd för att arrangera en kamera.

 Uppsatta viltövervakningskameror är inget samhällsproblem. Risken för integritetskränkning är mycket liten. Kamerorna sitter inte överallt, risken för att folk ska trampa in och röra sig på en lerig åtelplats är minimal, säger Ola Wälimaa och fortsätter:

 Lagstiftningen hanterar något som den inte är tänkt för. Lagen tar sikte på kameraövervakning i tätorter, inte kameror som sitter i skogen och tar bilder av vilt om natten.

Jägareförbundet argumenterar för att det för den enskilde jägaren ska vara så enkelt som möjligt. Det ska helt enkelt vara tillåtet att använda åtelkameror utan tillstånd och utan anmälningsplikt.

 Det är vår utgångspunkt. Ett sämre alternativ är en anmälningsplikt. Och ska det krävas tillstånd måste det bli mycket, mycket billigare. Idag kostar ett tillstånd över 3.000 kronor och det är inte rimligt, säger Ola Wälimaa.

 

Tar tid

Enligt en dom i kammarrätten ska länsstyrelserna ge tillstånd för åtelkameror. Och som läget är nu är den enda rekommendationen Jägareförbundet kan ge är att jägare som vill sätta upp kameror söker tillstånd.

Fram till att lagen ändras måste man ha tillstånd, säger Ola Wälimaa.

Hur lång tid kan det då ta innan en lagändring kommer?

Det är dumt att spekulera, men minst ett år. Frågan ska utredas, ett lagförslag ska remissbehandlas och en ny proposition ska skrivas. Dessutom ska man ändra i en lag som nyligen antagits, vilket inte brukar vara så populärt. Men vi får hoppas att det inte dröjer allt för länge, säger Ola Wälimaa.

 

Utdrag ur proposition om kameraövervakning:

Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund anser att kamera-övervakning av vilt bör underlättas. Detta gäller särskilt så kallade åtelkameror som bland annat används för att effektivisera jakt på vildsvin. Även Stockholms universitet anser att åtelkameror skulle kunna omfattas av anmälningsplikt.

 

Om en övervakningskamera, som används för viltövervakning, är uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde är övervakningen tillståndspliktig. I en dom från Kammarrätten i Jönköping har tillstånd meddelats för övervakning av en åtelplats (kammarrättens dom den 10 februari 2011 i mål nr 2585-10). Såväl länsstyrelsen som förvaltningsrätten hade avslagit tillståndsansökan med motiveringen att övervakningsintresset inte vägde tyngre än den enskildes intresse att inte bli övervakad. Kammarrätten konstaterade att övervakningen hade ett samhälleligt intresse och ett legitimt syfte, nämligen att kartlägga vildsvins rörelsemönster för att kunna bedriva en mer effektiv jakt. Enligt kammarrättens uppfattning var integritetsriskerna i det aktuella fallet försumbara och tillståndsansökan bifölls därför.

 

Regeringen anser, i likhet med kammarrätten, att det finns ett samhälleligt intresse av att kunna använda kameraövervakning för att bedriva en effektiv jakt. I första hand finns det ett behov av att använda kameraövervakning vid jakt efter arter som till exempel vildsvin och mårdhund, vilka kan orsaka skador för jordbruket och den biologiska mångfalden. För att övervakning av det aktuella slaget ska kunna godtas är det avgörande att kamerorna fångar ett begränsat område. Om övervakningen inte uppfyller detta krav riskerar till exempel motionärer och andra som vistas i skog och mark i rekreationssyfte att bli föremål för övervakning i en utsträckning som inte kan anses acceptabel. Det bör framhållas att människor normalt inte förväntar sig att bli övervakade på sådana platser.

 

Regeringen anser att det finns skäl att utreda om det är möjligt att göra undantag från tillståndsplikten för övervakning av vilt. Det finns dock inte förutsättningar att behandla denna fråga närmare i det aktuella lagstiftningsärendet. Regeringen avser därför att återkomma till frågan i ett annat sammanhang.

 

Läs mer om propositionen här (med länk till hela propostionen, i pdf-format)

 

Läs tidigare artiklar:

Regeringen vill försvåra vildsvinsjakten

Allvarliga konsekvenser för vildsvinsjakten

Märkliga argument i lagrådsremiss

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev