I den efterföljande debatten till händelsen i Helsingborg talas det om ansvar. Klubbars ansvar, polisens ansvar. Sedan, efter en tid, är det mesta som vanligt. Ingen gång läser jag artiklar skrivna av politiker om att förbjuda fotboll eller att – kanske mer logiskt – förbjuda publik vid fotbollsmatcher.
EU försöker 2013, anfört av dåvarande handelskommissionär, ”liberala” Cecilia Malmström, sig på en skärpning av EU:s vapendirektiv. 
Förslaget, som bland annat innebär ett förbud mot halvautomatiska jaktgevär, röstades ner. Skälet var att förslaget var dåligt. Det skulle inte ha någon påverkan på brottsligheten, men däremot göra livet svårare för jägare och sportskyttar. Så långt allting gott. Förnuftet segrade.

Förslag görs om
Men förbudsivrarna i EU ger sig inte så lätt. Man gör om förslaget, och avvaktar rätt tidpunkt. 
Så händer det, en terroristattack i Paris som dödar fler än 100 oskyldiga människor. Terrorister beväpnade med illegala automatvapen och bomber spränger, skjuter och dödar. 
Nu är det läge att aktualisera förslaget igen, tycker EU-kommissionen. Detta trots att om förslaget redan genomförts hade det inte hindrat varken attacken mot Charile Hebdo eller terrorattackerna 13 november. 
Den stora frågan är varför man vill genomföra detta, eftersom det är väl belagt att det inte alls skulle påverka vare sig terrorism eller brottslighet.
Vill man skapa ett tryggare samhälle genom att förbjuda och försvåra olika idrotter och fritidsintressen kanske man borde vara konsekvent?
Johan Feldtmann
Vänersborg