fredag 19 april

Opinion

Debatt: ”Varglobbyns myter om vargjakt, inavel och forskning”

Debattören vill syna värnarnas myter om varg. Foto: Kjell-Erik Moseid

Nu bubblar det lite här och där när det gäller vargjakten. Varglobbyn med vice statsministern i spetsen sprider information av tveksam kvalitet i syfte att stoppa riksdagsbeslutet om en hållbar rovdjurspolitik.

Den vanligaste bubblan är att beslutet om 170–270 vargar saknar vetenskaplig förankring. Det är ju intressant hur man kan påstå något sådant när Naturvårdsverket valde 270 vargar på direkt rekommendation av forskarna i Skandulv.

Observera att det inte bara var Olof Liberg (hatobjekt nummer 1 av forskare hos varglobbyn) som skrev under det brevet. Det fanns också genetiker som anser att 150 vargar räcker.

Att vissa, av varglobbyn föredragna, genetiker talar om tusentals vargar för att säkra genetiken är helt enkelt knutet till en isolerad stam, vilket den svenska inte är.

 

Inaveln är ett stort problem

Frågan är om inaveln ens är ett problem. Syskonparning och generationsparning är inte alls ovanligt bland vargar ens där det finns stora bestånd.

Om det är ett problem blir det mycket svårare att åtgärda ju fler vargar vi har, det behöver man inga studieskulder för att räkna ut. Man kan bara ta exemplet med Tivedenvargarna som fick fyra valpar vilka fick löpa gatlopp genom reviren tills de kom in på förbjudet område och tre av dem sköts vid skyddsjakt.

Hade det varit glesare mellan reviren hade de kunnat bilda nya revir tillsammans med utvandrare från de befintliga reviren och stått för ett välkommet gentillskott. Nu fanns det helt enkelt inte plats för dem. Det verkar viktigare för varglobbyn att vi har en stor vargstam än en genetiskt sund vargstam. Annars är deras rabiata motstånd mot decimering av dagens befintliga inavlade vargstam ologiskt.

 

Osäkert rättsläge

Sedan talar man om att det pågår rättsliga processer om tidigare vargjakter och att man därför inte kan starta en ny. Det är kvalificerat svammel, de nu överprövade vargjakterna ska prövas på de underlag som besluten då vilade på.

Då saknades bland annat förvaltningsplan och andra viktiga fundament. Så är inte fallet nu, den beslutade rovdjurspolitiken är baserad på Art- och habitatdirektivet och ingenting annat, det här vet miljölobbyn.

Det finns inget som helst samband med tidigare processer ur juridisk synvinkel.

 

Gynnsam bevarandestatus

Ytterligare ett argument är att vargen inte uppnått gynnsam bevarandestatus enligt Art- och habitatdirektivet och att det beslutet ska fattas av forskare och inte av politiker.

Här menar man att de forskare som rekommenderat 270 inte har rätt uppfattning utan att forskare som hävdar tusentals har rätt. Man brukar beskylla Liberg för att bara vara expert på katter och därmed inte kompetent. Då kan man lika gärna beskylla Laikre för att vara expert på bananflugor och av samma anledning lika inkompetent.
Eftersom forskarna har olika uppfattningar måste politikerna fatta beslutet.

I Art- och habitatdirektivet framgår även att mänsklig verksamhet ska vägas in och rent av främjas, en detalj som varglobbyn helt och hållet bortser ifrån.
De berörda ska marginaliseras, ifrågasättas och misstänkliggöras.

 

Uppskjuten vargjakt i vinter

Den senaste linjen från såväl Miljöpartiet, WWF, Rovdjursföreningen, med flera, är att skjuta upp vargjakten i vinter tills ”rättsläget blir klarlagt”.

Jag förstår varför, man har framgångsrikt stoppat de tre senaste årens vargjakt vilket lett till föryngringar på tresiffrigt antal varje vår.

Man vill helt enkelt fortsätta på den linjen tills vargstammen växt till sin biologiska begränsning. Varför ändra ett vinnande koncept?

Problemet är att om ytterligare ett år kommer man att säga samma sak igen, i syfte att hinna med ytterligare en föryngringssäsong innan den nödvändiga jakten kommer igång.

 

Bred uppslutning

Man talar om att beslutet måste ha en bred uppslutning och förankring. Det brukar betyda att alla utom varglobbyn ska backa. Så har det i alla fall varit fram till nu.

Ingen kan väl påminna sig om att varglobbyn gett ens ett lillfinger vi något enda tillfälle.

 

Vad ska vargarna äta?

Det är ju märkligt att man inte tänker på samma sätt när det gäller klövdjur, såsom älg och vildsvin. Där är engagemanget inte alls så stort, trots att vargstackarna måste ha mat.

Vi ser redan nu hur älgstammen sviktar under trycket från vargstammen och skogsbrukets krav på avskjutning.

 

Propaganda

Den multinationella varglobbyns massiva propagandamaskin kommer nu att dra igång på allvar. Gratis pluggannonser i de stora tidningarna, förnärmade tjänstemän i TV-rutan för att inte tala om det massiva hatet som nu sprids mot jägare, samer och djurhållare på de sociala medierna.

Kom ihåg att vissa av organisationerna är välbeställda privata stiftelser med hög lönsamhet eller organisationer som finansieras via våra egna skattemedel samt olika intressenter som vi vet väldigt lite om.

Vi ser att sanningen offras i propagandan för att de som inte ska bära bördan av rovdjuren ska vara nöjda och ha ett gott miljösamvete.

 

Brev till Potocnik

Varglobbyn sände ett mycket personligt brev som förutspår vargstammens snara undergång om inte den förestående vargjakten stoppas av EU.

Det som är intressant är att brevet beskriver det parlamentariska läget i Sverige och att varglobbyn ber i klartext Potocnik att köra över regering och riksdag.

Varglobbyn visar med all önskvärd tydlighet att deras dogmer går före demokratin. Man har tidigare haft mycket goda förbindelser med Potocnik på närmast personligt plan. Det framgick tydligt av Mikael Karlssons blogg.

Jag hoppas den nye kommissionären har ett annat förhållningssätt till medlemsländernas parlament och diverse lobbyorganisationer än vad den avgående haft.

Den gamla välbeprövade taktiken som handlar om att man upprepar en lögn tillräckligt ofta, så blir lögnen en sanning. Det är precis vad varglobbyn ägnar sig åt.

Björn Isaksson
Bottnaryd

Delta i debatten!

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till:
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.