fredag 29 mars

Opinion

Debatt: Replik från Skogsstyrelsen

"Alla parter vinner på om vi arbetar gemensamt mot samma mål och en älgstam i balans med fodret kan nås", skriver Skogsstyrelsens Johan Wester. Foto: Jan Henricson

För en vecka sedan tog Svensk Jakts Jan Henricson i en krönika upp Skogsstyrelsens senaste utspel i älgfrågan. Nu svarar Johan Wester, enhetschef på Skogsstyrelsen.

Johan Wester, enhetschef på Skogsstyrelsen. Foto: Henrik SellinJan Henricson läser Skogsstyrelsens pressmeddelande om de stora variationerna av älgbetesskador på skog, som ett ”larm mot älgen”. Det är inte det som älgbetesinventeringarna handlar om. De är ett, av flera, beslutsunderlag till Sveriges älgförvaltningsområden och som Skogsstyrelsen ska redovisa resultatet för. Detta underlag ska medverka till det politiskt beslutade målet – en älgstam i balans med foderresurserna.
Att älgen och viltet är en del av den biologiska mångfalden är självklart. Skogsstyrelsen värnar klövviltet och de positiva värden de skapar, men vi är oroade för betestryckets direkta och indirekta påverkan på den biologiska mångfalden.

Granen tar över
I årets Äbin (älgbetesinventering) bekräftas igen det problem som vi lyft i flera år – att granen alltmer tar över i landskapet. En orsak är att många markägare väljer att plantera gran för att undvika betesskador, vilket inte gynnar mångfalden.
Inte minst genom projektet Mera Tall, lyfter vi problematiken med förgraning. En bättre balans mellan tall och gran, gynnar inte bara biologisk mångfald, det ger mer mat till viltet. Inventeringen i Götaland tyder på att i områden där det finns mer tall så minskar andelen skadade stammar av både tall och gran.
Viltanpassad skogsskötsel, att anpassa hur skogen sköts i älgtäta områden för att minska de oönskade effekterna av betet, kan vara en del av lösningen. Men, kunskapen om hur långt vi kan nå med en anpassad skogsskötsel är fortfarande begränsad. Därför genomför vi under hösten flera träffar där vi tillsammans med Svenska Jägareförbundet, diskuterar möjligheterna med viltanpassad skötsel och hur alla parter kan bidra till en älgförvaltning som gynnar både älg och skog. Förhoppningen är att olika skötselåtgärder, tillsammans med avskjutning, kan ge effekt.

Vissa slutsatser kan dras
Att röjning är en viktig åtgärd, och en del av ett aktivt skogs- och naturvårdsarbete lyfter vi i vår rådgivning. Men, forskningsresultat visar inte att anpassad röjning ger de positiva effekter som Henricson skriver om. Röjningens inverkan på fodertillgång kan inte diskuteras isolerat från risken för betesskador, påverkan på produktion eller biologisk mångfald. Vi bedömer att fokus i första hand bör vara att föryngra mer med tall snarare än att förmå markägare att röja på ett visst sätt.
Henricson skriver att slutsatser inte kan dras efter ett års inventering. Jo, vissa slutsatser kan dras, andra kräver resultat från flera års inventeringar. Vid förvaltningsbeslut är det viktigt att både ta hänsyn till skador som ackumulerats över lång tid och hur stor andel oskadade stammar som är kvar. Att älgskadorna varierar stort mellan åren visar vidare att fler faktorer än älgtätheten påverkar skadenivån. Något viltförvaltningen måste ta hänsyn till.
Skogsstyrelsen menar att dialog är vägen framåt. Tillsammans måste vi nå fram till vad vi vill ha för skogar i framtiden, hur mycket skador skogen tål och vad viltet behöver. Alla parter vinner på om vi arbetar gemensamt mot samma mål och en älgstam i balans med fodret kan nås.

Johan Wester
Enhetschef Skogsstyrelsen

Svensk Jakts Jan Henricson svarar:

Det är glädjande att Skogsstyrelsen reagerar på mitt inlägg. Dock missar man min huvudpoäng, som handlar om tajmingen med utspelet. Att det alltid är inför älgjakten som man går ut med dessa pressmeddelanden, och att det alltid fokuseras enbart på de skador älgen orsakar.
Johan Wester radar ovan upp flera viktiga aspekter på frågan. Det skulle inte skada om dessa fanns med när Skogsstyrelsen nästa gång skickar ut ett pressmeddelande för att sätta fokus på det här området.

Jan Henricson

 

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.