I tidningen ATL 9 oktober 2015 gjorde Jägareförbundets klövviltsamordnare Göran Bergqvist ett uttalande: ”Vi på Jägareförbundet rekommenderar inte fällor. Vildsvin är flockdjur som blir stressade av fällor. Det finns viltuppfödare som inte tar emot fällfångade vildsvin eftersom stressen påverkar köttet.”
Uttalandet visar att även om någon årsstämma inte beslutat om en policy finns likväl en intern policy bland en grupp av förbundets tjänstemän – riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné inräknad – som går ut på att avråda så många jägare som möjligt från att använda vildsvinsfällor. Lignés replik på min debattartikel talar för sig själv på den punkten.
Den medlem som frågar riksjaktvårdskonsulenten om vildsvinsfällor lär ju knappast få veta sådana fakta som att fällorna är helt lagliga jaktredskap som väl uppfyller kraven i 27:e paragrafen jaktlagen.

A, B och C
Lignés och Jägareförbundets nu tioåriga krig mot vildsvinsfällorna kan sammanfattas så här:
Plan A var att helt förbjuda vildsvinsfällorna. När SVA efter avslutad testverksamhet föreslog att fällorna skulle godkännas var den planen överspelad. Den ersattes av plan B. Att kringgärda användningen av fällorna med så långtgående restriktioner att de i praktiken inte skulle kunna
användas. Med domstolsutslaget i kammarrätten är nu även plan B överspelad.
Som framgår av svaret på min artikel arbetar nu Ligné med plan C. Att i sin rådgivning till landets jägare måla egna fantasibilder om hemskheter som kan ske i fällorna.
Hans sakframställning skulle platsa hos Djurens Rätt eller vilken extrem jaktmotståndarorganisation som helst. Följdriktigt avstår han också från att nämna något om fällfångstens viktiga fördelar.
Inga skadskjutningar i mörker. Inga riskabla eftersök eller skadade jakthundar. Inget blysplitter som sprids i slaktkroppen. Det går bättre att identifiera en kultingförande sugga i en fälla än utanför i andra jaktsituationer.
80–90 procent av fångade djur är årsgrisar.

Befängt påstående
Daniel Ligné hävdar att ”en mycket bred majoritet” av förbundets medlemmar är klart negativa till vildsvinsfällor. Han verkar tro att det bara finns två personer i landet – båda fälltillverkare – som står för en annan uppfattning. Påståendena är befängda och kan väl bara förklaras av bristande kunskap om opinionen eller mycket snäv bekantskapskrets. Den enda opinionsundersökning förbundet mig veterligt gjort är en gallupfråga på Svensk Jakts hemsida för några år sedan. Två tredjedelar av svaren var positiva till användning av vildsvinsfällor.
Merparten av mina tusen sålda fällor har gått till lantbrukare men fällorna köps och används även av vanliga jägare. Det är i huvudsak veteraner som vaktat på vildsvin i 10–20 år.
Deras åsikter är samstämmiga. Trots ökande stammar har det blivit allt svårare att jaga svinen. Djuren är mer skygga och svårare att komma åt och det går inte att sitta uppe på nätterna och sköta ett jobb på dagarna. Därför väljer man att prova fällfångst som komplement till sin vakjakt.

Noggrann redovisning
Riksjaktvårdskonsulenten försöker i sitt svar antyda att SVA skulle dela Jägareförbundets motvilja mot vildsvinsfällor. Men varken SVA eller Jordbruksverket har motsatt sig användning av vildsvinsfällor. Tvärtom har man tillstyrkt flera typgodkännanden av vildsvinsfällor.
Kompetensen att tolka 27:e paragrafen jaktlagen är naturligtvis större hos dessa myndigheter än hos Ligné och förbundet.
När Daniel Ligné påstår att den sammanställning av rapporter om 1.300 fångade vildsvin som jag redovisat är ”selektivt utvalda omdömen” – alltså manipulerade – är riksjaktvårdskonsulenten direkt ohederlig. Sammanställningen har gjorts noggrant och alla inkomna rapporter har redovisats. Ingen rapport har sållats bort och därför innehåller sammanställningen inte bara allt som gått bra utan även sådant som gått mindre bra med fångstresultat och annat.

Virrigt inlägg
I svaret förklarar Daniel Ligné varför han inte accepterar vildsvinsfällor: ”Jag har personligen svårt att klara det efter SVA:s testresultat och mina egna nedslående erfarenheter av vildsvinsfångst.”
Några rader längre ner heter det: ”Det är således helt fel att det skulle vara min eller någon annans personliga tyckanden som ligger till grund för vår inställning.”
Virrigt och motsägelsefullt så det förslår. Men hans personliga fobier mot vildsvinsfällorna är ju så uppenbara att de inte går att förneka. Påståendet att han själv skulle stå vid sidan av förbundets ställningstagande och agerande är därför inte på något sätt trovärdigt.
I mitt debattinlägg uppmanade jag Björn Sprängare att som förbundsordförande redogöra för om Jägareförbundet respekterar de rättsavgöranden om vildsvinsfällor som gjorts. Vad jag fått är endast ett otydligt bluddrande från Daniel Ligné om skarvar och stora rovdjur.
Därför väntar jag på mer.

Evald Hellgren