tisdag 19 mars

Opinion

”Om man läser i fackpressen så anser absoluta merparten av skogsfackmän att älgstammen måste sänkas. Även Skogsstyrelsen anser att skadeläget är mycket bekymmersamt”, skriver debattören i det här inlägget. Foto: Lars-Henrik Andersson

Debatt: ”Fem myter om älgförvaltning”

I debatten om älgens påverkan på skogen förekommer en lång rad myter. Nedan har jag listat fem av de vanliga som talar till älgens fördel, när det i själva verket är tvärt om.

Myt 1. Alla markägare utom skogsbolagen tycker älgstammen är lagom stor. Svenska Jägarförbundet har gjort en enkät bland privata markägare. Den kom fram till att flertalet ansåg att skadeläget var ok i skogen.

Men det finns ju olika typer av skogsägare. De som har skog som är äldre än 15–20 år, de som bara har unggranskog (gran är nr 10 på älgens kostcirkel), de som inte har koll alls, de som har tallungskog men inte kan utvärdera skadenivån och till sist de som har tallungskog och inser allvaret om för stora skador finns.

Ett stort antal skogsägare har satt gran på tallmarker beroende på den hopplösa situationen med betning. Beror det på att de är nöjda med läget? De ”elaka” bolagen som har bäst kunskap anser oftast att älgstammen och skadenivån är för hög.

Om man läser i fackpressen så anser absoluta merparten av skogsfackmän att älgstammen måste sänkas. Även Skogsstyrelsen anser att skadeläget är mycket bekymmersamt.

Foto: Lars-Henrik Andersson

 

Myt 2. Jaktarrendet utgör en stor del av skogsinkomsterna.
I årsredovisningen för en Häradsallmänning som jag har del i så var skogsinkomsterna sju miljoner kronor och jaktarrendena 0,2 miljoner. Alltså var 3 procent av inkomsterna detta år jaktarrenden.

Allmänningen är på 3 000 hektar och avverkar på någorlunda likartat sätt varje år. Värdet 3 procent kan naturligtvis variera uppåt och neråt beroende på lokala förhållanden. Dock utgör intäkten från jakten en bråkdel av skogsinkomsten.

 

Myt 3. Älgtätheten påverkar inte skadenivån.
Det finns en undersökning från Uppsala län över sambandet älgtäthet–skador. Undersökningen gjordes över ett för stort område och är ifrågasatt.
Skadenivåerna varierar från år till år med samma älgtäthet beroende på snödjup och andra faktorer som varierar år från år.

Foto: Lars-Henrik Andersson

Konsensus råder bland skogfolk att älgtäthet påverkar skadenivån. Jag har från säker källa fått veta att två älgar äter dubbelt så mycket som en älg.

En älg äter 10 kilo kvistfoder per vinterdygn. I en studie av Sten Lavsund erhölls 10 procent skador vid 10 älgar per 1 000 hektar och 25 procent skador vid 20 per 1 000 hektar. Starkaste sambandet är antal betade tallar relativt älgtätheten; Svensk Naturförvaltning 1-2015.

 

Myt 4. Skadorna kostar inte så mycket, det är mest gnäll från skognäringen.

Skadorna kostar enorma belopp. En miljard kronor är den lägsta uppskattningen för toppskottsbetning och barkgnag. Sidoskottsbetning räknas inte in i skadorna. Dock minskar tillväxten avsevärt.

Sveaskog, med 10 procent av landets skogsareal, räknar med en kostnad mellan 150 till 300 miljoner kronor bara för sidoskottsbetning på sin skog.

 

Myt 5. Det går lätt att skapa mera foder till älgar.

Självklart ska man utnyttja de möjligheter som finns för att få mer älgmat. Men det är enorma mängder som ska till för att kunna öka älgtätheten.

Om man är lyckosam med högläggning av tallris under rätt årstid, har röjning som ger älgmat och har foderrika kantzoner, med mera, går det kanske att öka stammen med 0,5–1 älg per 1 000 hektar, om skadenivån är godtagbar.

 

Anders Carlsson

 

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren. Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.