tisdag 19 mars

Opinion

Debatt: ”Den nya älgförvaltningen – ett misslyckande?”

Det nya älgförvaltningssystemet har inte motsvarat förväntningarna. Nu skjuts älgstammen sönder på grund av oklara mål där vården av älgstammen står i konflikt med vården av medlemmarna i jaktlagen, skriver Lars Hellström. Foto: Jan Henricson

När den nya älgförvaltningen infördes år 2012 var vi nog många som trodde att detta skulle bli bra. Till och med riktigt bra, trots att vissa regler förmodligen inte skulle föra älgförvaltningen framåt. Tyvärr har förhoppningarna inte infriats.

Jag tänker närmast på kalvjakt på oregistrerade marker och licensområden där man inte ställer krav på förvaltningsåtgärder utan snarare ger dessa områden bättre förutsättningar än jaktlagen inom ett ÄSO.
Tyvärr har det under senare tid även visat sig att vissa älgförvaltningsgrupper inte har kompetens och förmåga att hålla ihop och förena ingående älgskötselområden till starka och väl fungerande samarbetspartners inom älgförvaltningsområdena.

Områden splittras
Vi har nu hamnat i en situation där ÄSO splittras och nya mindre områden bildas, där man kraftigt ökar avskjutningen för att ytterligare jaktlag ska ansluta sig.
Någon tanke på en älgförvaltning där den omtalade adaptiva förvaltningen ska få en viktig och bärande roll eller där avskjutningen bör regleras med hänsyn till älgstammens sammansättning, storlek och kvalitet finns inte – eller är av underordnad betydelse.
Det primära verkar vara att skjuta så många älgar som möjligt. Detta är bland annat anledningen till att vi nu är på väg tillbaka till tiden före den nya älgförvaltningen där länsstyrelserna delade ut luftälgar som inte kunde skjutas på grund av att älgstammen inte hade den omfattning och storlek som man trodde.
Vi är nu på väg tillbaka till tiden då avskjutningen låg på 40–70 procent av tilldelningarna och man sköt älgar utan någon som helst urskiljning. Resultatet av detta kan nog de flesta som är lite insatta i älgjakt och älgförvaltning förstå.

Rätt tänkt, men…
För att en älgförvaltning ska fungera krävs att man har de verktyg som krävs; flyginventeringar, betesinventeringar/betestryck, viltolycksrapportering samt en Älgförvaltningsgrupp som noggrant följer avskjutningar mot målnivåer och har återkommande kommunikation och dialog med de skötselområden som inte klarar uppställda mål.
Tanken att lägga ut avskjutningsförslag på älgskötselområden kändes rätt från början men blev kanske inte så bra.
Utan sakliga argument, kunskap och brist på gränsöverskridande samarbete mellan skötselområden och älgförvaltningsområdet blir det hela en kamp mellan skötselområden där man fördelar älgar som kan liknas vid en auktion, där högstbjudande ÄSO får de flesta medlemmarna. Det vill säga, där jaktlagen får den största tilldelningen utan närmare tanke på vart det hela leder.

Oklar roll
Som om inte detta borde räcka så har styrelserna i skötselområdena fått en roll som dels handlar om att genomföra en älgförvaltning som det inte alltid finns tillräckligt stöd för bland medlemmarna, dels arbetsuppgifter som inte står i proportion till nyttan. Varken för älgstammen eller jaktlagens medlemmar.
Det har dessvärre blivit svårt att bedriva en bra älgförvaltning och samtidigt ha en medlemsförvaltning där huvuddelen av medlemmarna stöder den målsättning och inriktning som krävs för detta.
En fråga som därför ständigt återkommer är om det inom ett älgskötselområde är viktigare att ha en bra älgstam och kanske ett mindre antal nöjda medlemmar än att ha nöjda medlemmar på bekostnad av en sönderskjuten älgstam?
Att uppnå ett mål där båda dessa förvaltningsdelar tillgodoses, det vill säga en fullgod älgförvaltning och en fullgod medlemsförvaltning, är nog helt omöjligt.
Med hänsyn till detta borde en neutral och oberoende organisation, utifrån de förutsättningar som gäller inom hela eller delar av ett älgförvaltningsområde, bestämma vilka avskjutningsmål (antal djur, restriktioner, med mera) som ska gälla inom ingående älgskötselområden.
Lars Hellström
Bullaren

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till: debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.