fredag 29 mars

Opinion

Debatt: ”Älgförvaltningen behöver en fast hand”

Allt för många fuskar med spillningsinventeringen för att få en större tilldelning. Därför måste inventeringar köpas in av externa aktörer, hävdar debattören. Foto: Jan Henricson

Jag tror det är dags att börja använda älgförvaltningsområdena till vad de är avsedda att vara. Nyckeln till att överhuvudtaget kunna börja jaga älg är ju att ha korrekta inventeringar. Utan detta kan vi inte ens börja förvalta stammen.

De flesta inventeringar idag görs internt, alltså frivilligt av jaktlagen. På många håll är man uttvingade att räkna älgskitar på vårvintern. Inventeringarna ger sälla ett korrekt resultat eftersom många räknar ”vid skrivbordet” och lägger till för att få en högre tilldelning.
Sedan ställer man sig själva frågan varför älgstammen pekar nedåt och varför man inte når målen i sin plan.
Med tanke på detta så bör inventeringarna vara externa, alltså köpta tjänster.
Självfallet ska man försöka använda så många verktyg som möjligt, såsom spillning, älgobs, betestryck och även flyginventeringar.

En god tanke
Kanske blir det dyrt och kanske svårt att genomföra, men vad kostar det inte att ideligen kalla till nya möten, revidera sina planer och stånga sig blodiga över att planen man lagt aldrig stämmer.
I grund och botten är det inte rymdforskning vi sysslar med och jag tror att man ganska enkelt skulle kunna skapa förtroendegrupper som gör stickprovskontroller för att se att man efterlever inventeringen.
Man kanske också som markägare skulle kunna offra en och annan krona för att få flyginventeringar över stora områden, något som jag anser vara det säkraste för stunden.
Tanken med älgförvaltningsområden är mycket god om det vore så att älgförvaltningsgruppen tog in inventeringarna och la en skötselplan med likvärdiga regler över hela området.
Istället låter man älgskötselområdena vara så att säga suveräna och bestämma sin egen avskjutningspolicy, egna jakttider och sina egna ofta krångliga regler.
Detta samtidigt som man tittar ganska strikt på länsgränser istället för på hur älgstammen rör sig.

Olika regler
Som det är nu så har i regel alla älgskötselområden olika jakttider och olika regler för samma stam. Och då fyller ju inte älgförvaltningsområdet någon funktion.
Man fokuserar i mångt och mycket på älgarnas ålder och försöker få almogejägarna att skjuta rätt älg i rätt ålder, och så vidare. Det är jakt vi talar om och detta kan inte ens ett fullblodsproffs genomföra i praktiken.
Det finns inga vetenskapliga grunder för att freda exempelvis ko och enkelkalv i en månad, för att sedan gå över och skjuta alla kalvar, men då sätta hondjursförbud.
Det innebär ju i många fall att planen gällande hondjur inte följs.
Dessutom vet man ju inte vad det är för hondjur man skjuter. Många gånger är det säkert en ko som skulle haft ett långt och produktivt liv framför sig, medan de kor som är fredade kanske aldrig någonsin mer får en kalv. Det är omöjligt att säga. Detta är bara ett av många tokiga exempel.

Gör en halvhalt
Har man istället gjort korrekta inventeringar inom älgförvaltningsområdet är det ju bara att dela ut handjur, hondjur och kalvar. Självklart i början gå efter ett rättvisesystem, där mest areal får skjuta flest älgar.
Därefter görs en halvhalt då så kallade pottälgar via avlysningsjakt delas ut. Sms och mejl fungerar lysande för detta ändamål. Det är ju därför vi har älgförvaltningsområden, för att vi ska kunna jaga och förvalta älgstammen. Och älgarna finns ju som bekant där maten finns.
Naturligtvis ska man också använda den biologiska jakttiden som är till den sista februari.

Sätt ner foten
Visst fungerar älgjakten tillfredsställande på väldigt många håll, men på allt för många platser fungerar den inte.
Jag är inte för att förstatliga saker och ting, men jag tror generellt att inte jägarna klarar av att ta det egna ansvaret, utan att man i mångt och mycket går på egna iakttagelser och eget tyckande. Generellt så brister det ofta också kompetensmässigt i både skötselområden och förvaltningsområden.
Därför tycker jag att man ska ge älgförvaltningsgrupperna ett större inflytande över förvaltningen, alternativt få Naturvårdsverket genom länsstyrelserna att sätta ned foten.
Vi har ju märkt att reglerna som skapas bara krånglar till det och att detta inte medför något positivt. Det måste vara oerhört långsiktiga mål och väldigt stora områden för att detta ska kunna fungera i praktiken.
Det finns inga undergörande avskjutningsmodeller, utan endast ett korrekt inventeringsunderlag. Först då kan vi göra en plan som kan efterlevas, och först då kan vi börja prata om älgförvaltning.

Thomas Ekberg

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.