I samtliga tre fall är polisens yttranden inlämnade i överklagandeprocesser vid förvaltningsrätterna i Malmö och Stockholm. Vapnen det gäller är halvautomatiska kulgevär, som polisen anser är av militär typ och inte lämpliga att använda vid jakt.
Anmärkningsvärt är Polismyndighetens argumentation där man använder EU-kommissionens hårt kritiserade förslag som underlag för att motivera domstolarna att säga nej.

Många sidor
Polisen skriver i sina yttranden att ”Polismyndigheten önskar tillägga att EU-kommissionen nu framlagt ett förslag som bl.a innebär att halvautomatiska skjutvapen för civilt bruk som liknar vapen med automatisk mekanism ska överföras från kategori B (se punkt 7) till kategori A förbjudna skjutvapen.”
Som bilaga till yttrandena skickar polisen med EU-kommissionens pressmeddelande som utkom när förslaget presenterades, samt hela kommissionens förslag till ändringar i direktivet. Sammanlagt närmare 25 sidor.
Men man kan redan nu säga att EU-kommissionens förslag inte kommer att bli verklighet, i varje fall inte i föreslagen form. Proteststormar från jägare och skyttar, kritik från remissinstanser, och från politiker i skilda läger har riktats mot förslaget, och för närvarande pågår en process i ministerrådet och parlamentet om hur vapendirektivet ska komma att revideras. Något som vi vid flera tillfällen berättat om på svenskjakt.se.

Tveksam polis
Peter Thorsell på Polismyndighetens avdelning för vapenfrågor är inledningsvis inte så pigg på att låta sig intervjuas av Svensk Jakt, eller andra medier heller för den delen. Vapenfrågan har polariserats på ett sätt som liknar vargfrågan med ett så högt tonläge att han bestämt sig för att åtminstone för en tid ligga lite lågt, säger han.

Det jag undrar är hur du kan använda EU-kommissionens förslag som argument i yttranden till domstol, för de reglerna gäller ju inte?
– Problemet när det gäller de här delarna är att vi har en väldigt generell skrivning i vapenlagen när det gäller vapens lämplighet.

Men det jag är intresserad av är hur ni kan hänvisa till regler som bara är ett förslag. Jag trodde att myndigheter använde sig av gällande lagstiftning när man motiverar sina beslut och synpunkter.
– Om vi säger så här då, det har tidigare varit utredningar som kommit med förslag till begränsningar av vissa halvautomater. Att det inte blev någon proposition av den utredningen från 2013 har ofta använts som argumentation i förvaltningsdomstolarna av de sökande som överklagar.

Då är det, menar du, ok att anlägga moteld med andra förslag som inte blivit verklighet?
– Det är ju domstolarna som gör en tolkning av det som läggs fram.

Men måste inte du som tjänsteman på polisen rätta dig efter de lagar och regler som gäller?
– Självklart, det var en dum fråga. Vi måste förstås rätta oss efter svensk rätt.

Men då förstår jag fortfarande inte varför du hänvisar till sådant som inte är svenska lagar och regler?
– Det är ju inget brottsmål, utan en förvaltningsrättslig hantering och det är svåra ärenden vi har att göra med. Till exempel när vi ska bedöma en licenssökandes lämplighet. I vapenlagen står det bara att man ska vara lämplig, men hur ska man göra den tolkningen, frågar jag.

Men det har väl inget att göra med ett EU-förslag som ännu inte är antaget?
– Jag säger det bara för att försöka få dig att förstå hur den rättsliga processen fungerar.

Du menar alltså att det går bra att gå utanför de regler vi har för att göra en bedömning av ett vapens lämplighet?
– Vapenlagen är väldigt generellt skriven. Då gäller det för polisen att tolka de här bestämmelserna, och då får det här utkristallisera sig i rättspraxis. Vi lägger fram vad vi tycker är relevant och sedan är det domstolens sak att tolka det.
– Sedan kan man tycka att vare sig det ligger en svensk utredning eller någonting annat kan jag hålla med om att det inte är ett vanligt sätt att påverka domstolen, men jag tycker nog ändå att det i och med att det är en sådan generell regel kan ha en viss betydelse i ett förvaltningsrättsligt förfarande, säger Peter Thorsell.

Bestämd minister
I samband med att Svensk Jakt träffade inrikesminister Anders Ygeman (S) vid ett möte han hade med jägare och vapenhandlare, passade vi på att fråga om hur han ser på att polisen hänvisar till ännu inte beslutade EU-förslag för att få rätt i en domstolsprocess.
– Jag lägger mig förstås inte i den processen, men generellt kan jag säga att den lagstiftning vi har är den som gäller nu. Att det har varit eller ska komma andra regler är inte grund till att säga nej till något, säger Anders Ygeman.