lördag 20 april

Jakt & prylar

Med hornen i bast ser älgtjuren i Munkedal onekligen apart ut. Hans horn är också annorlunda än de värmländska älgtjurarnas, de är mycket knottrigare. Och hans ögon är ljusare. Foto: Ingemar Pettersson

Svart på vitt om udda älg

De har beskrivits som spök- och sagoälgar, men de är högst ­verkliga. Vita älgar förekommer i framför allt Värmland, men även ett fåtal i Dalarna och Bohuslän/ Dalsland. Och de är inte albino.

Leucism kallas fenomenet med de vita älgarna och det kan före­komma även hos andra ­arter, inklusive fåglar. Det innebär att djuret kan producera färgämnet melanin, men inte lagra det. Albinism innebär att pigmentet inte produceras alls.

Leucism för inte med sig några hälso­problem för djuret, förutom att det kan bli lättare att upptäcka för predatorer. Leucism kan dessutom vara partiell, så att delar av kroppen är färgad och delar av den är vit.

– Jag sköt en vit älgkalv för tio–femton år sedan, under en period när vi hade många vita älgar. Den var prickig som Pippi Långstrumps häst och hade ett brunt lår, berättar jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen, som har ett stort intresse för de vita älgarna.

 

Varierande grad

Normalt har en älg med leucism mörka ögon, men den verkar kunna förekomma i varierande grad och ibland ge ljusare ögon, som hos älgtjuren i Munkedal, vars ögon skiftar i ljust blått.

– Den älgen skiljer sig på det sättet mot de vita i Värmland. Den har också speciella horn som är väldigt knottriga, det ser man särskilt när de är i bast. Kanske har han ännu svårare att lagra färgämne, säger Gunnar Glöersen.
För att röra till det ytterligare kan han dessutom berätta om en brun älgko, som hade blå ögon.

 

Den här värmländska älgtjuren har ett mer ”normalt” utseende för en vit älg. Men även hans ögon är lite blå. Annars har de leucistiska älgarna i Värmland i regel mörka ögon. Foto: Ingemar Pettersson

– Det talar för att ögonfärgen kan variera även på de värmländska vita älgarna, från blått till brunt, säger han.

Forskning behövs

Leucism är ärftlig och styrs förmodligen, precis som albinism, av en recessiv gen som kan bäras även av normalfärgade djur. Därför kan en vit älgko få bruna kalvar och en brun älgko få vita. För att det ska födas en vit kalv måste båda föräldradjuren bära på genen för leucism, oavsett vilken färg de själva har.

– Älgarna på bilderna skiljer sig marginellt från riktiga albino. Vill vi ha reda på hur det verkligen ligger till så behövs det forskning med modern DNA-teknik. Det vore fascinerande att få veta mer, säger veterinär Bengt Ole Röken, tidigare vid Kolmårdens djurpark.

Han tror att det kan vara mer komplicerat än en enkel recessiv arvsgång bakom fenomenet med de vita älgarna. Det finns inga regler som säger om man får eller ska skjuta de vita, eller låta bli.

 

Vita älgar har bättre skydd?

Man har uppskattat antalet vita älgar till mellan 50 och 100 djur i Värmland.

– Nu tror jag de är runt 50. Det har skjutits en del vita älgar på senare år, även om de generellt har ett bättre skydd än de bruna, säger Gunnar Glöersen.
Olika jaktlag resonerar på olika sätt.

– Vissa anser att de är bastarder som borde skjutas bort, andra anser att de ska behandlas som vilka älgar som helst, och ytterligare andra tycker att de ska sparas, inte minst för att de väcker uppmärksamhet, fortsätter Glöersen.

Just det har bidragit till att de vita älgarna har en tendens att bli ganska oskygga, de vänjer sig vid mänsklig närvaro.

– Det beror nog på att folk stannar med sina bilar hela tiden för att titta på dem, säger Gunnar Glöersen.

Mer än hundra år

De vita älgarna har dokument­erats i Värmland i mer än 100 år. 1914 sköts den första säkert bekräftade i Söpple, Stavnäs. På den tiden ansågs de vara albino, vilket betraktades som en missbildning, till följd av inavel och degeneration. Alla de vita fanns nämligen inom ett litet område och förmodades vara släkt. Torsten Gardell, Koppom, skrev i ett nummer av Jägareförbundets tidskrift 1934 att ”dessa abnorma djur bör snarast bortskjutas”. Som kuriosa kan nämnas att Torsten Gardell, som var artisten och författaren Jonas Gardells farfar, sköt en vit älgtjur som finns uppstoppad hos Jägare­förbundet Värmland.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay