måndag 22 maj

Jakt & prylar

Publicerad 18 februari 2016 - 07:00

Tolv myter om vildsvin och vildsvinsjakt

Vi går igenom sanningshalten i tolv vanligt förekommande påståenden om vildsvin och vildsvinsjakt. Foto: Kenneth Johansson

Vi granskar vad som är rätt och fel i tolv påståenden om vildsvinets liv och leverne.

1. Vildsvin kan föda tre kullar per år.
Det är fysiologiskt omöjligt. Dräktighetstiden är 115–120 dagar. Efter grisning diar kultingarna, då kan suggan inte komma i brunst och bli dräktig på nytt. En sugga som mist sin kull kan däremot brunsta om och få en ny kull ganska snabbt.

 

 

2. Jägarna skjuter knappt några vildsvin.
Det fälls idag fler vildsvin än älgar i Sverige. Jaktsäsongen 2014/2015 sköts det 89.642 vildsvin och 87.094 älgar.

 

 

3. Avledningsutfodring i skogen skyddar inte odlad gröda från att ätas av vildsvin.
I områden där utfodring sker blir det fodret viktig föda. Den har visat sig utgöra majoriteten av innehållet i magsäcken hos undersökta svin i Sverige. Därför kan utfodring i viss mån användas för att skydda grödor.

 

 

4. Vildsvin är farliga för människor.
De flesta som vistas i skog och mark får aldrig se ett vildsvin, de är skygga djur och drar sig undan. Att vildsvin går till oprovocerad attack mot människor händer inte och det är farligare att åka bil till vildsvinsskogen än att vistas i den. Farligt kan det bli i en eftersökssituation, framför allt för hundar.

 

 

5. Vargen är lösningen på ”vildsvinsproblemet”.
Vargen jagar ogärna vildsvin. I Sverige är det så att vildsvinens och vargarnas hemområden inte överlappar varandra särskilt mycket. Men inte ens där de gör det tar vargarna vildsvin annat än undantagsvis, knappt det.

 

 

6. Vildsvinskött smakar galt.
En brunstande galt kan smaka riktigt illa. Men annars är vildsvinskött väldigt gott. Ett bra sätt att testa köttet från en galt som luktat brunst är att steka eller micra en bit och lukta lite över köttbiten, för att låta näsan avgöra.

 

 

7. Vildsvinskött kan innehålla trikiner.
Det är i och för sig korrekt. Men vildsvinskött ska testas i godkänd vilthanteringsanläggning för trikiner innan försäljning. Jägare ska också låta trikintesta vildsvinskött för egen konsumtion. Därefter behöver man inte vara rädd för att få i sig trikiner.

 

 

8. Vildsvin är gottegrisar. Bröd, kakor och godis är lämpliga att lägga på åteln.
Visst äter vildsvin sötsaker men det är ett synnerligen olämpligt åtelmaterial eftersom det är ett onaturligt foder, djuren får till exempel karies. Dessutom är det förbjudet att använda livsmedel som innehåller animaliskt protein som foder till vilt, vilket innebär att bröd och matrester inte ska läggas på åteln. Lämpligt åtelmaterial är istället spannmål, ärtor och majs.

 

 

9. Vildsvinet är en invasiv art som helst ska utrotas.
Vildsvinet har en lång historia i Sverige som började för mer än 8.000 år sedan. Det utrotades men återinfördes i hägn. Efter rymningar under 1970- och 1980-talen har de på nytt fått fäste i vårt land. Ett riksdagsbeslut från slutet av 1980-talet slår fast att vildsvin tillhör vår fauna.

 

 

10. Om man skjuter ledarsuggan förstör man brunstsykroniseringen i vildsvinsgruppen och de andra hondjuren börjar brunsta på olika tider.
Skjuts ledarsuggan under hösten eller vintern har det marginell effekt på övriga hondjur i flocken. De är då redan på väg in i brunst, brunstar eller är dräktiga. Men gyltor som inte var mogna nog att bli dräktiga under hösten kan brunsta på våren och grisa på sommaren.

 

 

11. Ett ensamt vildsvin på en åtelplats är alltid skjutbart.
Är det ett hondjur kan det mycket väl vara en sugga som lämnat de små kultingarna under tiden hon letar mat. Vid gynnsamma förhållanden kan man se om en sugga har dragna spenar. Ett sådant djur ska alltså inte fällas.

 

 

12. Om man skjutit ett vildsvin i en flock är det lika bra att lämna åteln för de kommer ändå inte tillbaka.
Att sitta kvar efter skottet kan vara en god idé. Om det rör sig om en grupp unga vildsvin kan de mycket väl gå tillbaka till åteln när den första reaktionen efter skottet lagt sig. Likaså kan det komma en helt annan grupp vildsvin till din åtel. Forskning har visat att vildsvin kan besöka flera olika åtlar samma natt.

Foto: Martin Källberg, Jan Henricson, Olle Olsson, Kjell-Erik Moseid, Lena Runer, Marie Gadolin

Skribent

Marie Gadolin

marie.gadolin@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Mina artiklar

    För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

    Testa dig själv
    Vad vet du om vildsvin och vildsvinsjakt?
    Vapentest
    Ulf Lindroth testar Sauer 100
    Tolv myter
    Om vildsvin och vildsvinsjakt
    78-årig premiärskytt!
    Kerstin tog jägarexamen 2003 och skjuter med en Zoli Husqvarna 1900.

    Mest läst

      Svensk Jakt på Instagram

      • Den här årstiden gäller det att hålla extra koll på var man sätter fötterna under skogspromenaden... Foto: Martin Källberg/Svensk Jakt
      • På måndag inleds vårjakten på råbock i delar av landet. Ska du ut och göra ett försök med bockarna? #jakt #svenskjakt #vårjakt #vårbock
      • Svensk Jakt nr 5 är nu ute! Detta nummer innebär seriestart för vår nya storsatsning, Jaktresan i Sverige.
Vill du hänga med på resan? Som medlem i Jägareförbundet får du tidningen i brevlådan och/eller som e-tidning varje månad!
      • Vi närmar oss tiden då älgkorna stöter bort fjolårskalvarna. En god anledning att vara extra uppmärksam i trafiken den här årstiden, då de bortstötta fjolingarna ofta uppträder förvirrat i sin nya, otryggare, livssituation.
Foto: Martin Källberg
      • Våren rycker allt närmare. Foto: Kenneth Johansson
      • Orrspel. Foto: Kenneth Johansson

      Samtidigt på JaktPlay