måndag 27 mars

Jakt & prylar

Publicerad 8 februari 2017 - 13:14 - Uppdaterad 11 februari 2017 - 09:26

Invandrande européer kallade den för elk, men i Sverige fick Nordamerikas kronhjort (Cervus canadensis) i stället heta kanadahjort. Artens indianska namn, wapiti, är numera det mest vedertagna. Foto: Sven Halling/scanpix

Det har funnits wapiti i Sverige

Kanadahjort eller wapiti får liksom sumpbäver, mårdhund och en del andra arter jagas året runt. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden rådde jaktförbud på wapiti. Denna nordamerikanska motsvarighet till vårt kronvilt har nämligen funnits frilevande i Sverige.

Den som införde wapitin till Sverige var Oscar Dickson, vars far invandrat från Skottland och grundat ett handelshus i Göteborg. Sonen förvaltade sin fars förmögenhet ytterst väl och köpte gods och gårdar i Syd- och Mellansverige. Han lade också under sig stora skogsområden i Norrland.

Oscar Dickson var en jaktvårdare av sin tid och orädd att införa främmande arter. Han gjorde bland annat försök med skotska moripor och ägnade sig åt omfattande utsättningar av fasaner.

 

Höll dem i hägn

År 1874 köpte Dickson en wapitihjort och en hind från England och höll dem i hägn vid Skeppsta i Södermanland, en gård som Dickson först arrenderade men sedan köpte.

De gamla djuren blev folkilskna och avlivades men två kalvar frisläpptes 1876. Djuren höll sig vid Gåsinge och Björnlunda och förökade sig.

Utsättningen sågs dock med oblida ögon på grund av de skador djuren orsakade på grödor och skog. Drabbade bönder sköt därför djuren när de kom åt och när arten 1879 slutligen fridlystes i Södermanland återstod bara en hjortkalv. Den sågs sista gången sommaren 1882 i Bråviken.

 

Nytt försök

Oscar Dickson gav dock inte upp. Från Nordamerika och en djurgård i Tyskland importerade han 1882 ytterligare två wapitihjortar och fyra hindar vilka grundade en relativt stark, frilevande stam. Ännu 1896 ska det ha funnits kvar omkring ett dussin djur i Sverige, men efter Dicksons död 1897 gick stammen så småningom under. Mest beroende på att djuren genom sin bristande skygghet inte förmådde skydda sig mot tjuvjakt.

 

Kort historia

Oscar Dicksons son Axel lämnade efter faderns död årliga rapporter till länsjaktvårdsföreningen rörande förekomsten av wapiti.

År 1900 sågs exempelvis en hjort med en läkt skottskada. Djuren fanns då kvar i Björnlunda, men hade också setts i Gryts och Länna socknar. Året därpå hade de utvandrat till trakterna av Åker och Länna men hade också setts i Strängnäs.

År 1903 var djuren tillbaka i Björnlunda men nu återstod endast två eller tre djur. År 1907 anses som slutpunkt för wapitins korta historia i de sörmländska skogarna.

Experimentet med wapiti i Sverige gav alltså inga praktiska resultat, men visade dock att arten har lätt att anpassa sig till vår natur och vårt klimat.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Testa dig själv
Vad vet du om vildsvin och vildsvinsjakt?
Vapentest
Ulf Lindroth testar Sauer 100
Tolv myter
Om vildsvin och vildsvinsjakt
78-årig premiärskytt!
Kerstin tog jägarexamen 2003 och skjuter med en Zoli Husqvarna 1900.

Publicerad 8 februari 2017 - 13:14

Invandrande européer kallade den för elk, men i Sverige fick Nordamerikas kronhjort (Cervus canadensis) i stället heta kanadahjort. Artens indianska namn, wapiti, är numera det mest vedertagna. Foto: Sven Halling/scanpix

Det har funnits wapiti i Sverige

Kanadahjort eller wapiti får liksom sumpbäver, mårdhund och en del andra arter jagas året runt. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden rådde jaktförbud på wapiti. Denna nordamerikanska motsvarighet till vårt kronvilt har nämligen funnits frilevande i Sverige.

Den som införde wapitin till Sverige var Oscar Dickson, vars far invandrat från Skottland och grundat ett handelshus i Göteborg. Sonen förvaltade sin fars förmögenhet ytterst väl och köpte gods och gårdar i Syd- och Mellansverige. Han lade också under sig stora skogsområden i Norrland.

Oscar Dickson var en jaktvårdare av sin tid och orädd att införa främmande arter. Han gjorde bland annat försök med skotska moripor och ägnade sig åt omfattande utsättningar av fasaner.

 

Höll dem i hägn

År 1874 köpte Dickson en wapitihjort och en hind från England och höll dem i hägn vid Skeppsta i Södermanland, en gård som Dickson först arrenderade men sedan köpte.

De gamla djuren blev folkilskna och avlivades men två kalvar frisläpptes 1876. Djuren höll sig vid Gåsinge och Björnlunda och förökade sig.

Utsättningen sågs dock med oblida ögon på grund av de skador djuren orsakade på grödor och skog. Drabbade bönder sköt därför djuren när de kom åt och när arten 1879 slutligen fridlystes i Södermanland återstod bara en hjortkalv. Den sågs sista gången sommaren 1882 i Bråviken.

 

Nytt försök

Oscar Dickson gav dock inte upp. Från Nordamerika och en djurgård i Tyskland importerade han 1882 ytterligare två wapitihjortar och fyra hindar vilka grundade en relativt stark, frilevande stam. Ännu 1896 ska det ha funnits kvar omkring ett dussin djur i Sverige, men efter Dicksons död 1897 gick stammen så småningom under. Mest beroende på att djuren genom sin bristande skygghet inte förmådde skydda sig mot tjuvjakt.

 

Kort historia

Oscar Dicksons son Axel lämnade efter faderns död årliga rapporter till länsjaktvårdsföreningen rörande förekomsten av wapiti.

År 1900 sågs exempelvis en hjort med en läkt skottskada. Djuren fanns då kvar i Björnlunda, men hade också setts i Gryts och Länna socknar. Året därpå hade de utvandrat till trakterna av Åker och Länna men hade också setts i Strängnäs.

År 1903 var djuren tillbaka i Björnlunda men nu återstod endast två eller tre djur. År 1907 anses som slutpunkt för wapitins korta historia i de sörmländska skogarna.

Experimentet med wapiti i Sverige gav alltså inga praktiska resultat, men visade dock att arten har lätt att anpassa sig till vår natur och vårt klimat.

Samtidigt på JaktPlay

Senaste från Annonstorget

Fåglar!
Känner du igen fåglarna?
Tio frågor
Om lodjur och lodjursjakt
Rävkunskap
Vad vet du om rävar och rävjakt?
Jakthundar!
Känner du igen jakthundraserna?
Är du jägare?
Har du rätt kunskaper?
Tio frågor
Vad kan du om vargar och vargjakt?
Jakttider!
Kan du din jakttabell?
Är du viltvårdare?
Testa dina kunskaper om viltvård.
Spårkunskap
Vad kan du om spår och spårtecken?
Rådjursjakt!
Vad har du för kunskaper om rådjursjakt med hund?
Älgjakt!
Kan du något om älgar och älgjakt?
Tio frågor!
Vad kan du om våra predatorer?
Vildsvin!
Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?
Viltolycka!
Hur gör du när en viltolycka inträffar?

Svensk Jakt på Instagram