måndag 29 maj

Jakt & prylar

Publicerad 8 februari 2017 - 13:14

Invandrande européer kallade den för elk, men i Sverige fick Nordamerikas kronhjort (Cervus canadensis) i stället heta kanadahjort. Artens indianska namn, wapiti, är numera det mest vedertagna. Foto: Sven Halling/scanpix

Det har funnits wapiti i Sverige

Kanadahjort eller wapiti får liksom sumpbäver, mårdhund och en del andra arter jagas året runt. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden rådde jaktförbud på wapiti. Denna nordamerikanska motsvarighet till vårt kronvilt har nämligen funnits frilevande i Sverige.

Den som införde wapitin till Sverige var Oscar Dickson, vars far invandrat från Skottland och grundat ett handelshus i Göteborg. Sonen förvaltade sin fars förmögenhet ytterst väl och köpte gods och gårdar i Syd- och Mellansverige. Han lade också under sig stora skogsområden i Norrland.

Oscar Dickson var en jaktvårdare av sin tid och orädd att införa främmande arter. Han gjorde bland annat försök med skotska moripor och ägnade sig åt omfattande utsättningar av fasaner.

 

Höll dem i hägn

År 1874 köpte Dickson en wapitihjort och en hind från England och höll dem i hägn vid Skeppsta i Södermanland, en gård som Dickson först arrenderade men sedan köpte.

De gamla djuren blev folkilskna och avlivades men två kalvar frisläpptes 1876. Djuren höll sig vid Gåsinge och Björnlunda och förökade sig.

Utsättningen sågs dock med oblida ögon på grund av de skador djuren orsakade på grödor och skog. Drabbade bönder sköt därför djuren när de kom åt och när arten 1879 slutligen fridlystes i Södermanland återstod bara en hjortkalv. Den sågs sista gången sommaren 1882 i Bråviken.

 

Nytt försök

Oscar Dickson gav dock inte upp. Från Nordamerika och en djurgård i Tyskland importerade han 1882 ytterligare två wapitihjortar och fyra hindar vilka grundade en relativt stark, frilevande stam. Ännu 1896 ska det ha funnits kvar omkring ett dussin djur i Sverige, men efter Dicksons död 1897 gick stammen så småningom under. Mest beroende på att djuren genom sin bristande skygghet inte förmådde skydda sig mot tjuvjakt.

 

Kort historia

Oscar Dicksons son Axel lämnade efter faderns död årliga rapporter till länsjaktvårdsföreningen rörande förekomsten av wapiti.

År 1900 sågs exempelvis en hjort med en läkt skottskada. Djuren fanns då kvar i Björnlunda, men hade också setts i Gryts och Länna socknar. Året därpå hade de utvandrat till trakterna av Åker och Länna men hade också setts i Strängnäs.

År 1903 var djuren tillbaka i Björnlunda men nu återstod endast två eller tre djur. År 1907 anses som slutpunkt för wapitins korta historia i de sörmländska skogarna.

Experimentet med wapiti i Sverige gav alltså inga praktiska resultat, men visade dock att arten har lätt att anpassa sig till vår natur och vårt klimat.

Skribent

Bernt Karlsson

sv.jakt.norr@telia.com

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Mina artiklar

    För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

    Testa dig själv
    Vad vet du om vildsvin och vildsvinsjakt?
    Vapentest
    Ulf Lindroth testar Sauer 100
    Tolv myter
    Om vildsvin och vildsvinsjakt
    78-årig premiärskytt!
    Kerstin tog jägarexamen 2003 och skjuter med en Zoli Husqvarna 1900.

    Mest läst

      Svensk Jakt på Instagram

      • Pandion haliaetusFoto: Kenneth Johansson
      • Den här årstiden gäller det att hålla extra koll på var man sätter fötterna under skogspromenaden... Foto: Martin Källberg/Svensk Jakt
      • På måndag inleds vårjakten på råbock i delar av landet. Ska du ut och göra ett försök med bockarna? #jakt #svenskjakt #vårjakt #vårbock
      • Svensk Jakt nr 5 är nu ute! Detta nummer innebär seriestart för vår nya storsatsning, Jaktresan i Sverige.
Vill du hänga med på resan? Som medlem i Jägareförbundet får du tidningen i brevlådan och/eller som e-tidning varje månad!
      • Vi närmar oss tiden då älgkorna stöter bort fjolårskalvarna. En god anledning att vara extra uppmärksam i trafiken den här årstiden, då de bortstötta fjolingarna ofta uppträder förvirrat i sin nya, otryggare, livssituation.
Foto: Martin Källberg
      • Våren rycker allt närmare. Foto: Kenneth Johansson

      Samtidigt på JaktPlay