torsdag 28 mars

Jakt & prylar

Älgen bidrar till biologisk mångfald

Det är så här man ser den, som en starkt orangefärgad fläck på marken efter snösmältningen. Foto: Bernt Karlsson

Den är lättast att upptäcka direkt efter det att snön smält undan. Den syns då på långt håll som en starkt orangefärgad fläck på marken, nästan alltid på eller intill spillningshögar av älg.

Granskar man en sådan orangefärgad fläck på närmare håll ser man att den består av ett gytter av tätt sammanväxta, små (0,4 millimeter) fruktkroppar. Först är de kulformade för att sedan spricka upp och bli skålformade.
Det är svampen orange älglegeskål (Byssonectria terrestris) som är en skålsvamp bland säcksvamparna. Den växer i hela Sverige, från Skåne till norra Lappland. Orange älglegeskål är beroende av de kvävehaltiga ämnen som finns på marken där älgar urinerat, vilket gör att svampen bara påträffas där det finns älg.
Vanliga växtplatser är vid gamla älglegor eller på/intill spillningshögar, som älgen vintertid lämnar efter sig i stort antal.
Att svampen påträffas i eller intill älglegor beror på att den ostörda älgen alltid urinerar det första den gör sedan den stigit upp ur sin daglega.
I undantagsfall kan dock orange älglegeskål även växa omkring spillning av andra hjortdjur, exempelvis rådjur.

Lättast att se på våren
Att svampen fått färgen orange som prefix i namnet beror på att det också finns en mörk älglegeskål. Den har något större fruktkroppar (5–15 millimeter) i en mer diskret, mörkbrun färg. Orange och mörk älglegeskål kan ibland växa blandade på samma ställe eftersom de har samma krav på växtplats.
Orange älglegeskål torkar och krymper när den åldras och förlorar då mycket av sin färg. Det är därför den är lättast att upptäcka på våren efter snösmältningen.
Det hävdas ibland av skogsbrukets företrädare att älgens betning utgör ett hot mot den biologiska mångfalden i skogen. När det gäller orange älglegeskål bidrar dock älgen till den biologiska mångfalden genom att skapa den växtplats svampen behöver.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay