Kvinnliga medlemmar har svarat i större utsträckning än män. Kvinnorna utgör 8,8 procent av förbundets medlemmar, men hela 20 procent av de som svarade på enkäten.

Jakthundsägare har svarat i större utsträckning än jägare utan egen jakthund. En relativt hög andel av de svarande har tagit jägarexamen under de senaste fem åren.

Detta och mycket annat går att utläsa ur enkäten, som ingår som en del i den bakgrundspromemoria som gjorts inför en kommande, större organisationsförändring av Svenska Kennelklubben.

Helst högvilt

De jägare som har svarat på enkäten jagar helst högvilt (51 procent), därefter småvilt (33 procent), fågel (13 procent) och predatorer (tre procent).

För ägare av en renrasig jakthund graderas hundens betydelse för jaktupplevelsen till 5,7 på en sexgradig skala och till 5,3 av ägare av blandras.

Genomsnittsägaren har 1,8 hundar av jakthundstyp (renrasig) respektive 1,3 (blandras). Den förstnämnde jagar i genomsnitt 31 dagar med sin hund, den sistnämnde jagar i genomsnitt 25 dagar med sin hund.

Medlem i hundklubb

84 procent av jägarna som har en renrasig jakthund är medlem i en hundklubb. 68 procent har deltagit på utställning och 59 procent på jaktprov. 66 procent har deltagit i någon kurs, utöver valpkurs. 13 procent av de svarande är förtroendevalda inom SKK-organisationen, till exempel i en rasklubb.

Mentalitet viktigast

Hundens mentalitet och att den fungerar bra i familjen anges som viktigast i valet av jakthund. 98 procent av de svarande har angett det som viktigt eller mycket viktigt. Men att hunden förväntas jaga bra är nästan lika viktigt och anges som skäl vid hundvalet av 94 procent av de som svarat.

91 procent anser att det är viktigt att föräldradjuren är hälsoundersökta och bra jakthundar. 79 procent anser att hundens härstamning ska vara känd. 60 procent tycker det är viktigt att föräldradjuren har prov- och tävlingsmeriter.

Promemorian i sin helhet (pdf).