Det råder stor frustration bland säljägare och yrkesfiskare i Norrbotten. Anledningen är de nya skyddsjaktsreglerna som Naturvårdsverket nyligen tog beslut om.
Sälskadorna i Sverige har de senaste tio åren fortsatt att öka. Redan 2005 uppskattade dåvarande Fiskeriverket att kostnader för skador orsakade av säl till cirka 55 miljoner kronor.
Enligt Havs- och vattenmyndigheten har skadorna orsakade av sälar det senaste året ökat med minst 15 procent.

Skadas allvarligt
Naturvårdsverket konstaterar att fisket i stora delar av Östersjön i stor omfattning allvarligt skadas av angrepp av gråsäl.
Trots detta så beslutade Naturvårdsverket i årets skyddsjaktsbestämmelser om följande formulering: ”Skyddsjakten får endast ske efter gråsälar som befinner sig inom 200 meter från en plats där fiske bedrivs och där gråsälar orsakat skador på fiskeredskap eller tagit fångst från redskapen.” Samma ordalydelse gäller för vikaresäl.
Detta ska jämföras med formuleringen förra året, som var mer generös:
”Skyddsjakten ska i möjligaste mån ske mot gråsälar som observerats orsaka skada och befinner sig inom 50 meter från skadedrabbade redskap.”

Krafttag krävs
Solbritt Innala från Nikkala i Norrbotten berättar att sälstammen ökat så pass mycket att det måste till krafttag för att minska antalet sälar och skador på fiskeredskap.
– Vi är hårt drabbade och sälstammen är nu så stor att vi snart kommer få se sälar som svälter ihjäl, säger hon.
Jakten är tillåten från 1 maj på vikaresäl och 20 april på gråsäl.
– Men i och med de nya reglerna finns inga fiskeredskap i vattnet i Haparanda skärgård förrän i mitten av juni. Så i praktiken kan jakten inledas först då, säger Solbritt Innala.

”Sälexplosion”
Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation är starkt kritiskt till Naturvårdsverkets beslut. I sitt remissvar över de nya reglerna skrev kustfiskarna följande:
”Sanningen är att vi är inne i en sälexplosion utan dess like. Att i det läget sätta försvårande och begränsande regler för jakten är inte seriöst. Naturvårdsverkets ansvariga måste på allvar ta tag i problemet, tillåta en avskjutning som är högre än förökningen om vi i inom yrkesfisket ska kunna bedriva ett så kallat lönsamt hållbart fiske.”
Kustfiskarna i Norrbotten menar att dagens system för att uppskatta sälbeståndet inte är tillförlitligt och trovärdigt.
”Vi måste få till en kvalitetssäkrad beståndsräkning liknande Norges rovdjursräkning där vi får en oberoende instans som kvalitetssäkrar räkningarna.”
Kustfiskarna föreslog vidare att gränsen för skyddsjakt på 200 meter från fiskeredskap tas bort och att jakttiden för både gråsäl och vikaresäl i Bottenviken tillåts från 20 april.

Inte licensjakt
Enligt Emil Ekström, handläggare på Naturvårdsverket, så landar mycket av beslutet i att det handlar om skyddsjakt och inte förvaltning genom licensjakt.
– Det är svårt att träffa helt rätt i sådana här skrivningar. Vi tyckte delar av fjolårets beslut var lite otydligt formulerat, framför allt ordalydelsen ”i möjligaste mån”. Det kunde tolkas som att man kunde jaga i princip var man ville. Problemet blir att man kanske inte får någon skyddseffekt för fisket, säger Emil Ekström.
Han menar att årets beslut är tydligare formulerat utifrån att det handlar om skyddsjakt där fiske bedrivs.
– Det handlar också om att få bort de sälar som specialiserat sig på att ta fisk ur fiskeredskap.

Ingen jakt på isarna
Årets beslut om skyddsjakt innebär i praktiken att jakt efter säl på isarna inte är tillåten, eftersom de i de flesta fall inte är i närheten av fiske. I Norrbotten och Västerbotten har det funnits en stark jaktlig tradition att jaga säl i Bottenviken på våren.
– Jag förstår att de som tror att det här beslutet handlar om en reglering av sälbestånden blir besvikna, säger Emil Ekström.
Naturvårdsverket utredde frågan om licensjakt 2013 och kom fram till att det var möjligt att införa en sådan.
Nu ligger frågan på regeringens bord.