Svensk Jakt

måndag 26 september

Publicerad 20 mars 2016 - 12:51 – Uppdaterad 28 april 2016 - 08:54

Viltstängsels effekt på älg undersöks

Hur rör sig älgen vintertid i kustlandet? Hur påverkas älgens rörelsemönster av viltstängsel? Det är några frågeställningar forskningsprojektet hoppas få svar på. Foto: Lars-Henrik Andersson

Hur rör sig älgen vintertid i kustlandet? Hur påverkas älgens rörelsemönster av viltstängsel? Det är några frågeställningar forskningsprojektet hoppas få svar på. Foto: Lars-Henrik Andersson

I vinter har 110 älgar i Norrbotten försetts med GPS-sändare.
Ett av målen är att se hur viltstängslet längs E4:an påverkar älgens rörelsemönster.
Ett annat mål är att fortsätta utreda älgens vandring vintertid i inlandet.

I ett gemensamt projekt har Jägareförbundet, markägarna och länsstyrelsen undersökt älgens vandringsmönster i inlandet. Ett antal älgar i Niemisel, Moskosel och Ängesån förseddes för några år sedan med GPS. Via webben och med ett par veckors fördröjning har man kunnat följa älgarnas rörelsemönster. Nu har man avslutat den delen av undersökningen och fortsätter med att märka nya älgar i fyra nya områden i Norrbotten.
Totalt har 110 nya älgar försetts med GPS-sändare.

Kommer följas under tre år
30 älgar märks i området runt Linaälven i Gällivare. 30 älgar märks i området söder om Junosunado, 30 älgar märks i kustområdet Haparanda/Kalix och slutligen märks 20 älgar i området runt Svapavaara. För de praktiske delarna av projektet har man anlitat Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Älgarna kommer nu att följas under tre års tid. Detta för att ge deltagarna i projektet en bild över älgarnas rörelsemönster och kunskapen används sedan i älgförvaltningen för att på ett bättre sätt planera hur tilldelningen av älg ska se ut inom de olika områdena.
Markus Jatko, jaktansvarig vid Sveaskog och representant för markägarna, är mycket nöjd med projektet hittills.
– Det har gett oss värdefull information. I Överkalix har vi sett att många älgar vandrat in från Pajala-området och då har vi kunnat öka avskjutningen på hösten i Pajala för att minska betesskadorna i Överkalix-området, säger Markus Jatko.

Viltstängslets inverkan
Det nya i projektets fortsättning är att även älgar i kustlandet försetts med GPS-sändare. Från Haparanda till Kalix ska nu 30 älgar följas för att se deras rörelsemönster mellan öarna men kanske framför allt se vilken inverkan viltstängslet längs E 4:an har. Även i kustlandet har en del markägare drabbats av svåra betesskador på skogen.
Vid SLU är man imponerad över den samarbetsvilja som finns mellan markägarna, jägarna och länsstyrelsen.
– Vi lär oss mycket om de frågeställningar som jägare och markägare brotts med i älgförvaltningen, säger professor Göran Ericsson vid SLU.
Som parentes kan nämnas att det inte är förbjudet att skjuta en älg med ett GPS-halsband. Men med tanke på de kostnader som lagts ner och den informationsinhämtning som man går miste om från en älg som skjuts så är rekommendationen från projektet att jägarna ska försöka avstå skjuta GPS-försedda älgar.
Halsbanden till märkta älgar vill forskarna gärna ha tillbaka. De kan återanvändas efter batteribyte. Skär inte av halsbanden, uppmanar projektet. Skjuts en GPS-märkt älg bör jägarna kontakta Jägareförbundet i Norrbotten, Sveaskog eller SLU och lämna tillbaka halsbandet.

Så går märkning av älgarna till
Älgarna från det tidigare projektet söks upp med helikopter och sövs ner. Sedan töms halsbandet på alla data och forskarna byter därefter batteri i GPS-sändarna.
När alla halsbanden har tagits av flyttar fältpersonalen och veterinären till det nya området för att märka nya älgar med hjälp av helikoptern. Vid sövningstillfälle av en nymärkt älg samlar fältpersonalen in mycket data för att få information om själva älgindividen, exempelvis tar forskarna kroppsmått, samt blod- och hårprov från älgarna.

Älgmärkning Norrbotten

Projekt inleddes i Norrbotten under vårvintern 2013 där 90 älgar GPS-märktes för att kartlägga deras rörelsemönster. Syftet med forskningsprojektet är att på sikt minska älgbetesskadorna.
Det var tre förvaltningsområden - som samtliga fått stora skador på ungskogen vintertid - som var föremål för den första inventeringen: Överkalix, Niemisel och Moskosel i Arvidsjaurs kommun. Utöver dessa 90 älgar märktes ytterligare älgar i Kiruna/Gällivare som en del i ett projekt rörande älgar i fjällmiljö som är helfinansierat av SLU.
Forskningsprojektet är initierat av Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten, Jägarförbundet Norrbotten, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen i Norrbotten. Finansiering sker dels via länets älgvårdsfond dels via markägare bestående av Sveaskog, SCA, Norra skogsägarna, Statens fastighetsverk, Allmänningarna, Kyrkan samt LRF.
Sedan 2004 har det bedrivits älgmärkning i Norrbotten i olika former, bland annat i fjällvärlden.

 

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

 

Postnord ersätter inte transportskadad studsarkolv

Vapen & skytte

När Fredrik Jonsson fick sin studsarkolv i retur var bakkappan sönderslagen, och ett fult märke hackat i kolvhalsen. Trots att Postnord erkänner att de orsakat skadan betalar de ingen ersättning.

Älg

Senare jaktstart ska ge bättre älgstam

Jägare i tre skötselområden senarelägger sin jaktstart för att inte störa älgarna under högbrunsten.

Webb-TV

Akke fixade stortjurar till jägarbröder

Unge hälleforsaren Akke har med fina älgarbeten sett till så att två yngre jägarbröder fått skjuta varsin stortjur nu i september.

Annons

Visste du att

Tyngsta älgen sköts i Tierp

Den älgtjur som fälldes 11 oktober 1939 utanför Tierp i norra Uppland väckte stor uppståndelse. Slaktvikten är nämligen fortfarande svenskt rekord.

Webb-radio

Jägarpodd om ammunition

Den här gången vänder Jaktradion blicken mot ammunitionshyllan.

Lodjur

Naturvårdsverket: Lodjursstammen fortsätter att öka

Förra vintern fanns cirka 1.300 lodjur i Sverige. Det visar det sammanställda inventeringsresultatet.

Vildsvin

”Ekollon – raketbränsle för vildsvinen”

Riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné reder ut skillnaden på foder och foder.

Älg

Nej till allmän jakt på älg

Regeringen säger nej till Jägarnas Riksförbunds förslag att införa allmän jakt på älg.

Quiz

Kan du din Jakttabell?

Testa om du kan din Jakttabell i Svensk Jakts quiz!

Jakthundar

Jakthundar – fara för överhettning

Det är viktigt att minnas att hunden har begränsade möjligheter att sänka sin kroppstemperatur, förutom genom hässjning.

Viltsmak

Så lufttorkar du viltkött

För sju år sedan fick kocken Lasse Dahlén idén att starta en ­anläggning för att lufttorka viltkött.

Jakthundar

Tassbandaget som räddar jakten

Att kunna lägga ett stabilt och slitstarkt bandage om en hundtass kan rädda jakten. Men tekniken måste användas med omdöme.

Jägareförbundet

Jägarna har koll på rovdjuren

Drygt fem miljoner timmar la jägarna förra hösten på att observera rovdjur under älgjakten.

Opinion

Hundpejl – med förstånd och eftertanke

Hundpejlen kan rädda liv – men ­också få jägare att bryta mot lagen. Jag har upplevt bådadera.

Webb-TV

Skadad älgkalv avlivad – kryllade av maggots

Det kryllade av fluglarver inne i den svårt sargade älgkalven när den avlivades av eftersöksjägare i slutet av augusti. Vi varnar för starka bilder!

Webb-TV

Webb-TV: Björn gör utfall mot älgjägare

Plötsligt rusade björnen mot honom. – Jag tyckte han kom lite väl nära så jag visslar till och då tittar han upp. Men jag kände mig aldrig hotad, säger Andreas Sånglöf.

Vildsvin

Tama vildsvin byttes ut mot vilda

Nu får hunden komma i kontakt med vildsvin som uppträder såsom de ska göra.

Varg

Brist på inflytande ger illegal vargjakt

Bristen på inflytande i rovdjursförvaltningen har radikaliserat en del jägare, och den illegala jakt på rovdjur vi ser idag kan beskrivas som en form av civil olydnad.

Prenumerera på Svensk Jakts nyhetsbrev.
Brevet mejlas ut alla vardagar