Jägareförbundets ordförande Björn Sprängare har rökt fredspipa med skogsindustrin, LRF och skogsägarföreningarna i den infekterade frågan om utslagsrösten i älgförvaltningen.
Det är framför allt i norra Sverige som det skurit sig rejält mellan markägarsidan och jägarna i vissa älgförvaltningsgrupper. I våras krävde länsstämman i Västerbotten att utslagsrösten skulle plockas bort.

Agerat tufft
Även i remissvaret till Naturvårdsverket som utrett den nya älgförvaltningen framförde Jägareförbundet förslaget att utslagsrösten tas bort.
– Vi tycker att Jägareförbundet har agerat rätt tufft i den här frågan, säger Mats Sandgren, VD för SCA Skog och representant för skogsindustrierna.
– Om man har samma information i en älgförvaltningsgrupp är det väl rimligt att man kommer till samma slutsats och då ska man inte behöva använda utslagsrösten. När den används så är det ett bevis på att det inte fungerar som det borde och det är därför vi skissat på en delvis ny arbetsmodell, fortsätter Mats Sandgren.
Han menar att det i stort fungerar bra i älgförvaltningsgrupperna men att jägare och markägare inte kommer överens i cirka 25 procent av fallen.

Arbetsgrupp
I de fallen ska ärendet flyttas upp till en arbetsgrupp som ska arbeta på central nivå. Gruppen ska bestå av lika många markägare som jägare och ska kunna hantera eventuella problem som uppstår lokalt. Framför allt om utslagsrösten används ska gruppen träda in och försöka lösa eventuella knutar och jobba för att utslagsrösten inte ska behöva användas igen.
– Vi har uttryckt en tveksamhet mot utslagsrösten och det är en spegling av vad våra medlemmar tycker, de har känt en frustration och en del av dem har inte velat gå på mötena eftersom de har tyckt att det varit meningslöst. Jag vill ändå understryka att förbundet inte kan driva en linje som av motparten uppfattas som att vi ifrågasätter äganderätten. Det är markägaren som i slutändan bestämmer och det respekterar vi, säger Björn Sprängare.
Han menar att jägarna och markägarna måste hitta formerna för att kunna jobba konstruktivt med älgförvaltningen, annars finns risk att någon annan går in och tar över.

Backar Jägareförbundet i frågan om att ta bort utslagsrösten?
– Vi kan inte ifrågasätta äganderätten.
Björn Sprängare är inne på linjen att jägarrepresentanterna bör få mer utbildning i frågor som rör älgförvaltning och vilken roll man har i älgförvaltningsgrupperna.
– Att hitta lättillgängliga och bra utbildningar är en gemensam angelägenhet, säger Mats Sandgren. Det gäller också för oss att bemanna de här grupperna på ett sådant sätt att vi försäkrar oss om att vi får en bra kommunikation och når koncensus, säger Mats Sandgren.
– Det finns vissa fundament som man måste förhålla sig till i samhället, bland annat äganderätten. Därför är det viktigt att vi nu tagit det här steget, säger Sven-Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna och representant för familjeskogsbruken och de fyra skogsägarföreningarna.

Viss förståelse
Hans Eliasson, vice ordförande för Jägareförbundet i Västerbotten, säger att han inte hört att förbundsledningen släppt kravet på att utslagsrösten tas bort.
– Spontant kan jag ha viss förståelse för att man backar i den här frågan. Vi har i och för sig hela tiden tyckt det varit underligt att man utnyttjar utslagsrösten i ett forum som inte har beslutanderätt. Älgförvaltningsgrupperna är rådgivande organ, säger Hans Eliasson.
Han upplever att det börjar gå åt rätt håll i Västerbotten och att markägarsidan ändrat attityd.
– Jag tycker markägarsidan pratar mer om förvaltning och kvalitetsmål och tar emot jägarnas åsikter på ett bättre sätt.