Naturvårdsintresset har hoppat av Västmanlands viltförvaltningsdelegation. Samtidigt som de hoppade av gick tre ordförande i så kallade naturvårdsorganisationer ut med buller och bång och skrev en debattartikel med rubriken ”Måttet är råget” i Upsala Nya Tidning där de ansåg att jaktintresset i delegationen var för kraftigt. 
Debattartikeln är undertecknad av Dennis Kraft, ordförande i Sveriges ornitologiska förening, Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen samt Kenth Nauclér, ordförande i Rovdjursföreningen.
”Balansen mellan de medlemmar som representerar jakt respektive bevarandeintresset är ofta i proportionerna 14–2”, påstod bland annat de tre ordförandena i sin debattartikel.
Svensk Jakt har läst viltförvaltningsdelegationen i Västmanlands protokoll från det senaste mötet för att bringa klarhet i vad som egentligen hände när måttet blev rågat.

Överens om älg och hjort
Vid mötet diskuterades sju punkter plus övriga frågor.
Bland annat togs älg- och kronviltsförvaltningen upp på mötet och där finns inga diskussioner alls redovisade i länsstyrelsens protokoll. Tvärt om tycks besluten vara präglade av samstämmighet.

Ingen egentlig diskussion
Den sjunde punkten på dagordningen handlade om licensjakt på varg – och det tycks vara den som fått naturvårdens delegater att anse att måttet är rågat, även om det heller inte här finns någon egentlig diskussion noterad i länsstyrelsens protokoll.

Fler vargar än beslutat
Bakgrunden till frågan om licensjakt på varg var att varginventeringar visar att vargstammen är betydligt högre än det av viltförvaltningsdelegationen i Västmanland beslutade målet. 
Delegationens tidigare beslut är att Västmanland årligen ska beröras av 1,3 till 1,5 vargföryngringar. Inventeringarna visar att det finns betydligt fler vargar än så och därför behövs licensjakt på varg om delegationens beslut ska nås.
Men då meningarna om vargjakt går isär även inom Västmanlands viltförvaltningsdelegation beslutades om handuppräckning för att ta reda på var delegaterna ansåg om vargjakt.

Frågan löd:
”Är du för eller emot licensjakt på varg som innebär att man når ner till den beslutade förvaltningsnivån av varg?”

Utfallet blev:
S: Ja
MP: Nej
C: Ja
M: Ja
V: Ej närvarande vid mötet.
Polisen: Avstod från att rösta. (Polisen yttrar sig endast när det gäller vilt/trafik och illegal jakt.)
Jägarna: Ja
Naturvård: Nej
Friluftsintresset: Ja. För licensjakt, men att den inte nödvändigtvis ska syfta till att nå den exakta förvaltningsnivån.
Markägare/brukare: Ja
Lokalt näringsliv: Avstod från att rösta.
Skogsnäringen: Ja  
Yrkesfisket: Ja

Totalt finns alltså 13 ordinarie ledamöter i viltförvaltningsdelegationen plus landshövdingen – som avstod från att rösta den här gången. 
Av delegaterna röstade åtta för licensjakt på varg. 
Två röstade nej.
Två delegater avstod från att rösta.
En delegat från Vänsterpartiet saknades vid mötet och kunde således inte vara med i omröstningen.

Beslut om vargjakt
Viltförvaltningsdelegationen i Västmanland beslutade därför, i enlighet med sin egen förvaltningsplan av varg, för att licensjakt på varg skulle kunna genomföras i länet i vinter.
Senare fattade länsstyrelsen också beslut om licensjakt på sex vargar i Färnareviret. Ett beslut som förresten överklagades av både Jägareförbundet och naturvårdens olika organisationer. 
Jägarna ville att fler vargar skulle skjutas. Jägarna ansåg att det dubbla antalet vargar skulle skjutas om man skulle komma närmare vargstammens förvaltningsmål. 
Naturvården ville inte att några vargar alls skulle fällas. Hur förvaltningsmålet för varg då skulle nås finns dock inte redovisat i överklagan.
Båda överklagandena avslogs dock av Naturvårdsverket.

Undertecknades av landshövdingen
Licensjaktbeslutet på varg i Västmanland undertecknades av dåvarande landshövding och viltförvaltningsdelegationens ordförande Håkan Wåhlstedt, tidigare mångårig partisekreterare i Miljöpartiet De Gröna.