Stora variationer i betesskador i norr

Det är stora variationer i älgbetesskadorna, uppger Skogsstyrelsen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Skogsstyrelsen har analyserat årets inventeringar av älgbetesskadorna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. Variationerna är stora inom länen.

Skogsstyrelsen har inventerat älgskador i ungskog inom alla älgförvaltningsområden i Norrbottens och Västerbotten län. Årets resultat visar att skadorna varierar stort i länen.
– Inom exempelvis Arjeplogs-området har problem med att föryngra skogen i kombination med flera års svåra älgskador lett till att tusentals hektar skog måste omplanteras, säger Bo Leijon, regionalt ansvarig för skog-viltfrågor, Skogsstyrelsen.

Svåra skador
I Norrbotten fick norra kustlandet från Råneå mot Haparanda svåra skador i vintras med 20 procent färska skador. Angränsande delar av Överkalix och Pajala är andra kända skadeområden, i år med 11 till 12 procent färska skador. Södra kustlandet är mer förskonat från skador, uppger Skogsstyrelsen.
– Vi vet också sedan tidigare att snödjupet kan styra var älgarna samlas och betar på ungskog på vintern, säger Bo Leijon.
Skogsstyrelsens analys visar att skadeläget i Västerbotten är bättre i kustlandet än i inlandet. I kustlandets sydöstra och nordöstra älgförvaltnings­områden uppmättes tre till fyra procent skadade ungtallar senaste vintern.

Acceptabel nivå
– Det är en acceptabel nivå, säger Bo Leijon.
Västerbottens inland har ungefär dubbelt så höga skadenivåer jämfört med vintern 2013/2014. De färska skadorna på ungskog varierar mellan sex till sju procent. Undantaget är Vilhelmina, ett delområde inom sydvästra älgförvaltnings-området där de färska skadorna uppgår till cirka 16 procent.
I Västernorrland och Jämtland har man inventera älgskador i ungskog inom fyra av sex älgförvaltningsområden i Jämtlands län och två i Västernorrlands län. Skogsstyrelsens analys visar att skadorna varierar stort i båda länen.

Hållbar nivå
Skogsstyrelsen anser att det i stora delar av Jämtland fortfarande inte råder balans mellan älgstammen och mängden foder i skogen, även om älgstammen har minskat i vissa områden.
– De färska skadorna varierar mellan 6 och 23 procent, vilket inte är en hållbar nivå. Nivåerna är anmärkningsvärda, eftersom det var en vinter med ganska gynnsamma snöförhållanden, säger Bo Leijon.
I Jämtland ser det bäst ut i Bergs älgförvaltningsområde med två till åtta procent färska skador.

Lägsta skadenivån
I Hammerdal-Ragunda och Strömsund-Sollefteå varierar skadenivån mellan 6 och 13 procent.
Mest skador, 11-23 procent, finns i tre delområden i västra Jämtland.
I Västernorrland finns den lägsta skadenivån i Örnsköldsviks-området med enbart en procent färska skador på tall. Området mellan Indalsälven och Ångermanälven, där tallandelen är lägre, har betydligt högre skador. Ett mönster som går igen från tidigare inventeringar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev