Skogsstyrelsen har inventerat älgskador i ungskog inom alla älgförvaltningsområden i Norrbottens och Västerbotten län. Årets resultat visar att skadorna varierar stort i länen.
– Inom exempelvis Arjeplogs-området har problem med att föryngra skogen i kombination med flera års svåra älgskador lett till att tusentals hektar skog måste omplanteras, säger Bo Leijon, regionalt ansvarig för skog-viltfrågor, Skogsstyrelsen.

Svåra skador
I Norrbotten fick norra kustlandet från Råneå mot Haparanda svåra skador i vintras med 20 procent färska skador. Angränsande delar av Överkalix och Pajala är andra kända skadeområden, i år med 11 till 12 procent färska skador. Södra kustlandet är mer förskonat från skador, uppger Skogsstyrelsen.
– Vi vet också sedan tidigare att snödjupet kan styra var älgarna samlas och betar på ungskog på vintern, säger Bo Leijon.
Skogsstyrelsens analys visar att skadeläget i Västerbotten är bättre i kustlandet än i inlandet. I kustlandets sydöstra och nordöstra älgförvaltnings­områden uppmättes tre till fyra procent skadade ungtallar senaste vintern.

Acceptabel nivå
– Det är en acceptabel nivå, säger Bo Leijon.
Västerbottens inland har ungefär dubbelt så höga skadenivåer jämfört med vintern 2013/2014. De färska skadorna på ungskog varierar mellan sex till sju procent. Undantaget är Vilhelmina, ett delområde inom sydvästra älgförvaltnings-området där de färska skadorna uppgår till cirka 16 procent.
I Västernorrland och Jämtland har man inventera älgskador i ungskog inom fyra av sex älgförvaltningsområden i Jämtlands län och två i Västernorrlands län. Skogsstyrelsens analys visar att skadorna varierar stort i båda länen.

Hållbar nivå
Skogsstyrelsen anser att det i stora delar av Jämtland fortfarande inte råder balans mellan älgstammen och mängden foder i skogen, även om älgstammen har minskat i vissa områden.
– De färska skadorna varierar mellan 6 och 23 procent, vilket inte är en hållbar nivå. Nivåerna är anmärkningsvärda, eftersom det var en vinter med ganska gynnsamma snöförhållanden, säger Bo Leijon.
I Jämtland ser det bäst ut i Bergs älgförvaltningsområde med två till åtta procent färska skador.

Lägsta skadenivån
I Hammerdal-Ragunda och Strömsund-Sollefteå varierar skadenivån mellan 6 och 13 procent.
Mest skador, 11-23 procent, finns i tre delområden i västra Jämtland.
I Västernorrland finns den lägsta skadenivån i Örnsköldsviks-området med enbart en procent färska skador på tall. Området mellan Indalsälven och Ångermanälven, där tallandelen är lägre, har betydligt högre skador. Ett mönster som går igen från tidigare inventeringar.