Landsbygd i medieskugga
Mer än var tredje lokalredaktion har lagts ner de senaste tio åren. Under samma period har var fjärde journalist på dagstidningar försvunnit och bevakningen har centraliserats till huvudredaktionerna.
Detta visar en ny studie som Södertörns högskola gjort på uppdrag av Jordbruksverket.
– Studien pekar på riskerna att det lokala engagemanget på landsbygden minskar då lokala frågor blir mindre synliga i medierna. En annan risk är att storstadsbornas bild av landsbygden blir skev. Det kan också på sikt påverka politiska prioriteringar som rör landsbygd och stad, säger Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Färre journalister
Studien visar att resurserna för den lokala journalistiken har minskat kraftigt de senaste tio åren. De 87 redaktioner som svarat i studien har minskat sin redaktionella personal med 25 procent mellan åren 2004 och 2014. Takten i nedskärningarna går allt snabbare och snabbast minskar antalet journalister utanför huvudredaktionerna, där var tredje försvunnit. Nästan hundra lokalredaktioner har lagts ner, den lokala bevakningen inom tidningskoncerner samordnas och mångfalden i lokal journalistik minskar.
Halvering
Även svenska storstadstidningar drar ner på sin bevakning av landsbygden. Studien visar att Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, på tio år nästan halverat antalet artiklar som berör händelser eller företeelser utanför Stockholm. Nyheter om det som händer utanför Storstockholm domineras framför allt av olyckor och brott. Tidningen har samtidigt ökat andelen featurematerial, till exempel i form av livsstilsreportage där en idyllisk landsbygd visas upp. Detta förstärker storstadens perspektiv på landsbygden som rekreationsyta.
Staden norm
I en annan studie, även den beställd av Jordbruksverket, framgår det att staden och dess invånare har en priviligierad position i förhållande till landsbygden och landsbygdsborna i viktiga styrdokument.
Forskaren Malin Rönnblom vid Umeå universitet har granskat hur land och stad framställs. Utgångspunkten har varit att studera relationen mellan stad och land i termer av makt. Resultatet visar att staden och stadsborna ofta står som vinnare.
Symbol för problem
Studien visar att landsbygden i flera fall betraktas som problematisk, som särskild och bristfällig. Den blir en symbol för problem medan staden per automatik blir en symbol för potential, möjligheter, modernitet, framgång och utveckling.
Landsbygden och dess invånare behöver förbättra allt från utvecklingskraft till flexibilitet. Stadens problem som trängsel och bristande infrastruktur nämns sällan, och det finns inga motsvarande förväntningar på att stadsborna själva ska lösa problemen.
– Rapporten blir ett viktigt kunskapsunderlag för oss, men även för andra myndigheter och aktörer som arbetar med samhällsutveckling, säger Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.