På äldreboenden, servicehem och trygghetsboenden i vårt långa land sitter många gamla vars tid i skogen tagit slut. Men ett ofta livslångt intresse försvinner förstås inte, bara för att kroppen inte längre orkar.
Av naturliga skäl kommer de riktigt gamla allt längre från det som har med jakt att göra. Men med lite hjälp kan de fortfarande få uppleva något av det som jakten skänkte i unga år; stämningen, koncentrationen och gemenskapen med likasinnade.
Just ett sådant initiativ har de tagit vid Strömbacka Trygghetsboende i Strömsunds kommun i Jämtland.
Viktoria Ersgaard är enhetschef på boendet och berättar att personalen hörde hur de boende satt och samtalade om jakt. Berättade gamla jaktminnen.
– Det fick oss att börja fundera över om vi kunde ordna något för de män vi har på boendet, för äldre jägare är ju oftast män. Vi har ordnat olika aktiviteter för kvinnor, men har haft svårare att finna på något för männen, berättar Viktoria.

Skytte och middag
– När vi väl börjat fundera kring det så kom snart idén att ordna en skjutbana med luftgevär, med lite inramning av skog för att skapa något av jaktatmosfär över det hela. Och sedan avsluta med gemensam middag med älggryta.
– På så sätt kan också våra kvinnor att uppskatta dagen, säger Viktoria.
I en kulvert i källaren och med några plastgranar från skrubben med julpynt samt ett maskeringsnät ordnades lite av skog.
– Vi hade tänkt ta hit ett par älghorn också men hann inte med det, berättar Jan Hjortzberg som fungerade som skjutledare under dagen.
– Till nästa gång ska vi också ha ett annat luftgevär, som är lättare och har vanligt trycke, säger Jan. Många skyttar klagade på trycket på bössan som hade snälltryck. Det kan man förstå, det kan inte vara lätt att skjuta med snälltryck när fingrarna blivit darriga.

Många år i skogen
Det var lätt att se entusiasmen när skyttarna satte sig tillrätta. Att åter hålla ett vapen i sina händer när det är många år sedan väcker känslor och minnen, även om synen blivit svag och händerna darriga.
Dagens äldsta skytt var Arne Svensson, 94 år, som jagat sedan 40-årsåldern och varit hundförare.
– Det var förstås jämthund som gällde, berättar Arne. Det var hundarna som gjorde jakten. När jag inte längre förmådde gå med hund så blev det inte lika roligt längre. Men jag jagade tills jag var över 70, så det hann bli många år i skogen.
Också kvinnor provade skyttet. Ingrid Lejdstrand, 82, år sköt sin serie.
– Nej, jag jagade inte, annat än möjligen killar i min ungdom, säger Ingrid med glimten i ögat. Men så träffade jag min gubbe och sedan dess har vi hållit ihop och bor nu tillsammans här på Strömbacka. 

Tomas Johansson