Trots femmil och OS-final i ishockey hade många intresserade sökt sig till Kosta Boda Art Hotel för att lyssna på föredrag och debatter samt ta del av den minimässa med bäring på jakt, jord och skog som arrangerades i lokalerna.
När tv-meteorologen Madeleine Westin pratade om framtidens klimat trängdes över 200 åhörare i hotellets konferenslokal. Under hennes anförande stod det klart att de gröna näringarna står inför stora utmaningar.
Hur påverkas viltet i Småland och Blekinge av ett klimat som man nu har i norra Frankrike? Hur ska dagens skogsbrukare tänka när de väljer trädslag som ska avverkas om 75 år, då temperatur, nederbörd och vegetationsperiod är helt annorlunda än vad de är idag?

Gemensamma utmaningar
Mässan inleddes redan på lördagen då förre statsministern och Sveaskogs ordförande Göran Persson riktade några allvarliga varningar till företrädarna för de gröna näringarna. Att komma till gemensamma lösningar är nödvändigt för att kunna möta de utmaningar som landsbygden står inför.
Om inte markägare, jordbrukare och jägare hittar svaren kommer politikerna att lagstifta, sa Persson under sitt anförande.
På något sätt satte han tonen för den fortsatta mässan. Söndagens paneldebatt, där många förväntade sig en ordentlig drabbning mellan jägare, skogsbrukare och lantbrukare, blev en lugn tillställning som präglades av samsyn istället för konflikt.

Rörande överens
Framtidssamtalet med nyckelpersonerna riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné, LRF:s ordförande Helena Jonsson och Södras ordförande Christer Segerstéen hettade aldrig till, trots att debattledaren Fredrik Belfrage gjorde sitt bästa för att provocera igång en hårdare diskussion.
Istället fick besökarna höra Christer Segerstéen säga saker som att skogsägarna har ett ansvar för att skapa viltbete i kraftledningsgator, längs skogsbilvägar och genom förnuftig röjning, samtidigt som Daniel Ligné sa sig kunna ge Segerstéen en kram för att skogsbruket arbetat fram en lösning på hur betesinventeringarna ska finansieras.
De var överens om att tall ska planteras på tallmarker och att svaren på hur klövvilt och skog ska förvaltas finns på lokal nivå. Någon central lösning på så komplexa problem finns inte, slog de fast.

Avstånden ökar
Helena Jonsson talade om hur viktigt det är att förena de intressen som utnyttjar samma marker och att tillsammans möta de utmaningar som urbaniseringen innebär för landsbygden.
– Vi är i en tid då avstånden ökar, värderingar förändras och förståelsen för vad gör minskar. Det drar isär vårt land och konflikterna mellan stad och land blir både fler och hårdare. För LRF är det en stor utmaning att inte bara slå vakt om och utveckla vår näring, utan också att kommunicera våra frågor till en urban befolkning, sa hon.
Christer Segerstéen oroade sig för politikens kortsiktighet som han menade inte sträcker sig längre än till valet i september och dessutom utformas med sikte på att vinna Stockholmsväljarna.
– För mig handlar det om att se 75 år framåt i tiden när jag sätter en granplanta, det är den stora skillnaden.

Naturen i akvarium
Daniel Ligné talade om vikten av att få acceptans för de gröna näringarna. När han varit i Bryssel har han fått känslan av att man där ser Norden som ett akvarium att betrakta naturen i, och dit man reser ibland för upplevelsens skull.
– Det man inte känner till är att det är brukande av skog, jord och vilt som har skapat vår unika natur. Vi har förnäma viltstammar och en förnäm natur, men de har inte kommit till för att man suttit i stan och tittat på dem. Vi som står här har ett onekligen ett gemensamt problem att ta itu med när det ska förklaras, sa Daniel Ligné.
Hur ska man då göra för att gå vidare? Frågan ställdes av Jägareförbundet Kronobergs ordförande Lennart Haraldsson vid den efterföljande frågestunden. Risken finns att satsningar som Viltstammar i balans och projekt som Mera tall dör ut när projekttiden tar slut.
– Du sätter fingret på en öm punkt. Jag menar att bland annat dessa två projekt visar att vi kan jobba tillsammans och nå bra resultat. Nu är det viktigt att organisationerna pratar sig samman om fortsättningen, svarade Christer Segerstéen.
Daniel Ligné sa att projekt som drivs med framgång måste etableras som arbetssätt för att få långsiktig nytta.
– Jag menar att det egentligen handlar om tillit. Vi måste prata med varandra och inte om varandra. Jägarna måste lita på skogsägaren och tvärt om. De måste kunna säga ok, vi håller ner älgstammen några år, men då måste de kunna lita på att det också planteras tall och inget annat.