Svensk Jakt

fredag 25 april

Publicerad 19 juli 2013 - 10:20 – Uppdaterad 19 juli 2013 - 10:23

Allt mindre mångfald i jordbrukslandskapet

Det storskaliga jordbruket påverkar landskapets biologiska mångfald, och förändringen sker i en allt snabbare takt. Det säger Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi vid Stockholms universitet, som studerat denna förändring i bland Sörmland, i en intervju med Katrineholms-Kuriren.

Sörmland har gått från att vara ett jordbrukslandskap till en vattenfattig kulturstäpp, säger Margareta Ihse, som har forskat på landskapets betydelse för den biologiska mångfalden.

Hon har studerat flygfotografier över bland annat Sörmland och Skåne från 1940-talet och framåt. På uppdrag av Naturvårdsverket har hon bland annat kunnat konstatera att förändringen av landskapet sker i en allt snabbare takt och till nackdel för den biologiska mångfalden.

– Det är prärien i USA som fungerar som ideal när jorden brukas: stora, fyrkantiga, lätthanterliga åkerfält. Men i Sverige har vi inte prärie, utan ett kuperat och småskaligt landskap med stor variation mellan jordarterna. Förr följde bönder jordartsgränser, men det är besvärligt att göra i dag när man kommer med stora maskiner, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rationaliseras bort

Stora, sammanhängande åkrar med raka kanter är mer effektiva. Diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, även kallade odlingshinder, brukningshinder och vattensjuk mark, rationaliseras bort och marken torrläggs.

– Genom att ta bort det här försvinner livsutrymmen som utgör basen i näringskedjan och ekosystemen för sångfåglar, säger Margareta Ihse.

Att det överhuvudtaget finns äng- och slåttermarker kvar i Sverige är EU:s förtjänst, menar Margareta Ihse.

– Tack vare konventionen om biologisk mångfald har man kunnat söka pengar för att bevara markerna.

När betet upphör förbuskas markerna. Vissa arter gynnas i detta nya landskap, men de är ytterst få.

– Vi slår sönder ett landskap som vi vet har sett ut så här sedan minst vikingatid, alltså i över tusen år, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

 

63 miljoner har försvunnit ur Viltvårdsfonden

63 miljoner, eller två tredjedelar av det jägarna betalar in varje år är försvunna ur Viltvårdsfonden. Bild: Daniel Sanchez

63 miljoner, eller två tredjedelar av det jägarna betalar in varje år är försvunna ur Viltvårdsfonden. Bild: Daniel Sanchez

Nyhet

Totalt har 63 miljoner försvunnit från fonden och ansvaret ligger på landsbygdsdepartementet som vägrar svara på frågor.

Nyhet

Dräneringen av jägarnas pengar påpekades 2012

Viltvårdsfonden har urholkats med 63 miljoner kronor på grund av att landsbygdsdepartementet inte har gjort sitt jobb. Redan 2012 påpekade Jägareförbu ...

Vapen & skytte

Rikspolisstyrelsen: Långa licenstider jägarnas fel

Jägare och sportskyttar får delvis skulden för polisens långa handläggningstider av licensärenden. Ofullständigt ifyllda ansökningar är en bidragande ...

Nyhet

På jakt med Lotta och Leif – ny jaktdokumentär i SVT

Matskribenten Lotta Lundgren, känd från bland annat Landet brunsås och Historieätarna, lär sig jaga av kriminologen och författaren Leif GW Persson i ...

Nyhet

Den dagen kroppen inte orkar

En dag når vi alla den tid då kroppen inte längre kan ta oss till skogen. Då bössan sedan länge lagts på hyllan och vi har att leva på minnen.

Nyheter

Hur bra är du på spår?

Här kan du testa dina spårkunskaper på verkliga spår.

Nyheter

Grön journalistkår vägrar granska

Jag har länge förundrats över de storstadsmediernas vägran att ställa kritiska frågor till miljöorganisationerna. Det mesta tyder på att anledningen är politisk.

Varg

Naturvårdsverket vill chockhöja varggolvet

Naturvårdsverket vill höja golvet för vargstammen med drygt 20 procent och att det ska finnas varg i nästan hela landet. Det framgår i ett förslag till länsstyrelserna.

Webb-radio

Lövbom: ”Riskerar att lura människor”

Hör Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd, om Naturvårdsverkets förslag att höja mimiminivån på vargstammen med över 20 procent.