Svensk Jakt

torsdag 28 augusti

Publicerad 19 juli 2013 - 10:20 – Uppdaterad 19 juli 2013 - 10:23

Allt mindre mångfald i jordbrukslandskapet

Det storskaliga jordbruket påverkar landskapets biologiska mångfald, och förändringen sker i en allt snabbare takt. Det säger Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi vid Stockholms universitet, som studerat denna förändring i bland Sörmland, i en intervju med Katrineholms-Kuriren.

Sörmland har gått från att vara ett jordbrukslandskap till en vattenfattig kulturstäpp, säger Margareta Ihse, som har forskat på landskapets betydelse för den biologiska mångfalden.

Hon har studerat flygfotografier över bland annat Sörmland och Skåne från 1940-talet och framåt. På uppdrag av Naturvårdsverket har hon bland annat kunnat konstatera att förändringen av landskapet sker i en allt snabbare takt och till nackdel för den biologiska mångfalden.

– Det är prärien i USA som fungerar som ideal när jorden brukas: stora, fyrkantiga, lätthanterliga åkerfält. Men i Sverige har vi inte prärie, utan ett kuperat och småskaligt landskap med stor variation mellan jordarterna. Förr följde bönder jordartsgränser, men det är besvärligt att göra i dag när man kommer med stora maskiner, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rationaliseras bort

Stora, sammanhängande åkrar med raka kanter är mer effektiva. Diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, även kallade odlingshinder, brukningshinder och vattensjuk mark, rationaliseras bort och marken torrläggs.

– Genom att ta bort det här försvinner livsutrymmen som utgör basen i näringskedjan och ekosystemen för sångfåglar, säger Margareta Ihse.

Att det överhuvudtaget finns äng- och slåttermarker kvar i Sverige är EU:s förtjänst, menar Margareta Ihse.

– Tack vare konventionen om biologisk mångfald har man kunnat söka pengar för att bevara markerna.

När betet upphör förbuskas markerna. Vissa arter gynnas i detta nya landskap, men de är ytterst få.

– Vi slår sönder ett landskap som vi vet har sett ut så här sedan minst vikingatid, alltså i över tusen år, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

 

Hälges skapare Lars Mortimer har avlidit

Nyhet

Svensk Jakts mångårige medarbetare Lars Mortimer har avlidit efter en tids sjukdom. Mortimer skapade den folkkära seriefiguren Hälge, som Svensk Jakts ...

Nyhet

Miljonrullningen ur Viltvårdsfonden fortsätter

De 63 miljoner kronor som tagits ur Viltvårdsfonden för att finansiera trafikeftersöken har ännu inte betalats tillbaka. Och utbetalningarna fortsätter.

Vapen & skytte

Vapenexplosion kostade honom nästan livet

Christer Svensson, 69 år, från Bollnäs var nära dö i en skjutolycka i somras. Vapnet, en Blaser R 93, exploderade och han fick slutstycket i ansiktet.

Nyheter

”Tårarna rann efter kinderna”

Jägarlivets höjdpunkt förbyttes på några sekunder till sorg och vanmakt. Trots att jägaren inte gjort något fel är han nu misstänkt för grovt jaktbrott.

Valet 2014

Svensk Jakt bevakar riksdagsvalet

Utfallet i riksdagsvalet kan få stor betydelse för jaktfrågorna de närmaste fyra åren. Här samlar vi alla artiklar som skrivs inför valet på svenskjakt.se.

Jakthundar

Full fart på Taxklubbens ungdomsläger

Under fyra varma augustidagar arrangerade Svenska Taxklubben sitt fjärde ungdomsläger, för andra gången på Jägareförbundets kursgård Öster Malma.

Debatt

”En älgförvaltning på fel väg”

Tyvärr upplever många jägare att markägarnas ökade inflytande i älgförvaltningen övertolkas. Ofta används ett onödigt starkt maktspråk, skriver Jägareförbundet Västerbotten i en debattartikel.

Nyhet

S förtydligar Löfvens uttalande om ILO 169

Socialdemokraterna kommer inte att ratificera ILO-konventionen 169 angående ursprungsbefolkningars rättigheter om inte privat äganderätt och basnäring ...

Nyhet

Löfven vill ratificera ILO – hot mot fjälljakten

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven vill ratificera ILO 169. Något som kan påverka fjälljakten.