Svensk Jakt

onsdag 3 september

Publicerad 19 juli 2013 - 10:20 – Uppdaterad 19 juli 2013 - 10:23

Allt mindre mångfald i jordbrukslandskapet

Det storskaliga jordbruket påverkar landskapets biologiska mångfald, och förändringen sker i en allt snabbare takt. Det säger Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi vid Stockholms universitet, som studerat denna förändring i bland Sörmland, i en intervju med Katrineholms-Kuriren.

Sörmland har gått från att vara ett jordbrukslandskap till en vattenfattig kulturstäpp, säger Margareta Ihse, som har forskat på landskapets betydelse för den biologiska mångfalden.

Hon har studerat flygfotografier över bland annat Sörmland och Skåne från 1940-talet och framåt. På uppdrag av Naturvårdsverket har hon bland annat kunnat konstatera att förändringen av landskapet sker i en allt snabbare takt och till nackdel för den biologiska mångfalden.

– Det är prärien i USA som fungerar som ideal när jorden brukas: stora, fyrkantiga, lätthanterliga åkerfält. Men i Sverige har vi inte prärie, utan ett kuperat och småskaligt landskap med stor variation mellan jordarterna. Förr följde bönder jordartsgränser, men det är besvärligt att göra i dag när man kommer med stora maskiner, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rationaliseras bort

Stora, sammanhängande åkrar med raka kanter är mer effektiva. Diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, även kallade odlingshinder, brukningshinder och vattensjuk mark, rationaliseras bort och marken torrläggs.

– Genom att ta bort det här försvinner livsutrymmen som utgör basen i näringskedjan och ekosystemen för sångfåglar, säger Margareta Ihse.

Att det överhuvudtaget finns äng- och slåttermarker kvar i Sverige är EU:s förtjänst, menar Margareta Ihse.

– Tack vare konventionen om biologisk mångfald har man kunnat söka pengar för att bevara markerna.

När betet upphör förbuskas markerna. Vissa arter gynnas i detta nya landskap, men de är ytterst få.

– Vi slår sönder ett landskap som vi vet har sett ut så här sedan minst vikingatid, alltså i över tusen år, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

 

#älgjakt14 - tagga och tävla med dina bilder

Klövvilt

Tagga dina Instagrambilder eller filmer från jakten med #älgjakt14 och var med i vår utlottning av priser.

Valet 2014

Riksdagens jaktmotståndare

De flesta riksdagsmotioner om jakt och viltvård brukar gå ut på att förbättra och utveckla jakten, men det finns också ledamöter som vill krympa jägarnas verksamhet.

Valet 2014

Åtta viktiga jaktfrågor

Blir det någon vargjakt och ­behövs en ny myndighet för jakt och ­vilt­förvaltning? Svensk Jakt har ställt åtta aktuella jägarfrågor till partiledarna.

Jakthundar

Apportera för kampen mot cancer

Skänk en summa till Cancerfonden för varje apport era hundar gör. Uppmaningen är riktad till alla ägare av apporterande hundar.

Jakthundar

Är hundens kalla nos en värmesensor?

Biologiprofessor Ronald Kröger hävdar att hundar har ett värmesinne och använder nosen som värmesensor – och inte bara för att andas och att känna dof ...

Nyhet

Fortsatt hög acceptans för jakt

Svenskarnas acceptans för jakt är fortsatt mycket hög, det visar en ny Sifo-undersökning som Svenska Jägareförbundet låtit göra.

Quiz

Vad kan du om älgar och älgjakt?

Testa dina kunskaper om älgar och älgjakt i Svensk Jakts frågetävling.

Jaktlagsutredningen

Alliansen vill ersätta Naturvårdsverket med ny jaktmyndighet

Naturvårdsverket blir av med jaktfrågorna och istället ska en ny jaktmyndighet läggas i Karlstad. Det utlovas av Annie Lööf (C) om Alliansen vinner valet.

Nyhet

Hälges skapare Lars Mortimer har avlidit

Svensk Jakts mångårige medarbetare Lars Mortimer har avlidit efter en tids sjukdom. Mortimer skapade den folkkära seriefiguren Hälge, som Svensk Jakts ...