Svensk Jakt

torsdag 17 april

Publicerad 19 juli 2013 - 10:20 – Uppdaterad 19 juli 2013 - 10:23

Allt mindre mångfald i jordbrukslandskapet

Det storskaliga jordbruket påverkar landskapets biologiska mångfald, och förändringen sker i en allt snabbare takt. Det säger Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi vid Stockholms universitet, som studerat denna förändring i bland Sörmland, i en intervju med Katrineholms-Kuriren.

Sörmland har gått från att vara ett jordbrukslandskap till en vattenfattig kulturstäpp, säger Margareta Ihse, som har forskat på landskapets betydelse för den biologiska mångfalden.

Hon har studerat flygfotografier över bland annat Sörmland och Skåne från 1940-talet och framåt. På uppdrag av Naturvårdsverket har hon bland annat kunnat konstatera att förändringen av landskapet sker i en allt snabbare takt och till nackdel för den biologiska mångfalden.

– Det är prärien i USA som fungerar som ideal när jorden brukas: stora, fyrkantiga, lätthanterliga åkerfält. Men i Sverige har vi inte prärie, utan ett kuperat och småskaligt landskap med stor variation mellan jordarterna. Förr följde bönder jordartsgränser, men det är besvärligt att göra i dag när man kommer med stora maskiner, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rationaliseras bort

Stora, sammanhängande åkrar med raka kanter är mer effektiva. Diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, även kallade odlingshinder, brukningshinder och vattensjuk mark, rationaliseras bort och marken torrläggs.

– Genom att ta bort det här försvinner livsutrymmen som utgör basen i näringskedjan och ekosystemen för sångfåglar, säger Margareta Ihse.

Att det överhuvudtaget finns äng- och slåttermarker kvar i Sverige är EU:s förtjänst, menar Margareta Ihse.

– Tack vare konventionen om biologisk mångfald har man kunnat söka pengar för att bevara markerna.

När betet upphör förbuskas markerna. Vissa arter gynnas i detta nya landskap, men de är ytterst få.

– Vi slår sönder ett landskap som vi vet har sett ut så här sedan minst vikingatid, alltså i över tusen år, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

 

Tiotusentals sälar kan dö i sommar

Säl

Ett stort sjukdomsutbrott bland Västkustens knubbsälar kan vara nära förestående. På onsdagen sköts en säl som visade tecken på att ha drabbats av det ...

Nyhet

Den dagen kroppen inte orkar

En dag når vi alla den tid då kroppen inte längre kan ta oss till skogen. Då bössan sedan länge lagts på hyllan och vi har att leva på minnen.

Varg

Naturvårdsverket vill chockhöja varggolvet

Naturvårdsverket vill höja golvet för vargstammen med drygt 20 procent och att det ska finnas varg i nästan hela landet. Det framgår i ett förslag till länsstyrelserna.

Webb-radio

Lövbom: ”Riskerar att lura människor”

Hör Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd, om Naturvårdsverkets förslag att höja mimiminivån på vargstammen med över 20 procent.

Säl

Naturvårdsverkets säljakttid oetisk

Naturvårdsverkets beslut för skyddsjakt på knubbsäl innebär att sälar får jagas både när de kutar och när de ömsar päls. Olyckligt, anser Jägareförbun ...

Jägareförbundet

Camilla Benje är förbundets första kvinnliga länsordförande

När Jägareförbundet Halland höll sin årsstämma i Tvååker valdes Camilla Benje till ny ordförande. Svenska Jägareförbundet har därmed för första gången ...

Fågel

Kvotering av fjälljakten i höst

Mindre jaktområden, kvotering av antalet jägare och förhandsbokning. I Västerbotten är många jägare starkt kritiska till länsstyrelsens förändringar inför höstens fjälljakt.

Debatt

Öppet brev till länsstyrelsen om småviltjakten

I ett öppet brev till Länsstyrelsen i Västerbotten kritiserar Jägareförbundet och två fågelhundsklubbar förändringarna av småviltjakten.

Nyheter

Svensk viltförvaltning som modell i EU

Det var Svenska Jägareförbundet som tog initiativet till att FACE, den europeiska jägarfederationen, skulle ha sitt årliga möte på Öster Malma i år.