Svensk Jakt

torsdag 30 oktober

Publicerad 19 juli 2013 - 10:20 – Uppdaterad 19 juli 2013 - 10:23

Allt mindre mångfald i jordbrukslandskapet

Det storskaliga jordbruket påverkar landskapets biologiska mångfald, och förändringen sker i en allt snabbare takt. Det säger Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi vid Stockholms universitet, som studerat denna förändring i bland Sörmland, i en intervju med Katrineholms-Kuriren.

Sörmland har gått från att vara ett jordbrukslandskap till en vattenfattig kulturstäpp, säger Margareta Ihse, som har forskat på landskapets betydelse för den biologiska mångfalden.

Hon har studerat flygfotografier över bland annat Sörmland och Skåne från 1940-talet och framåt. På uppdrag av Naturvårdsverket har hon bland annat kunnat konstatera att förändringen av landskapet sker i en allt snabbare takt och till nackdel för den biologiska mångfalden.

– Det är prärien i USA som fungerar som ideal när jorden brukas: stora, fyrkantiga, lätthanterliga åkerfält. Men i Sverige har vi inte prärie, utan ett kuperat och småskaligt landskap med stor variation mellan jordarterna. Förr följde bönder jordartsgränser, men det är besvärligt att göra i dag när man kommer med stora maskiner, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rationaliseras bort

Stora, sammanhängande åkrar med raka kanter är mer effektiva. Diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, även kallade odlingshinder, brukningshinder och vattensjuk mark, rationaliseras bort och marken torrläggs.

– Genom att ta bort det här försvinner livsutrymmen som utgör basen i näringskedjan och ekosystemen för sångfåglar, säger Margareta Ihse.

Att det överhuvudtaget finns äng- och slåttermarker kvar i Sverige är EU:s förtjänst, menar Margareta Ihse.

– Tack vare konventionen om biologisk mångfald har man kunnat söka pengar för att bevara markerna.

När betet upphör förbuskas markerna. Vissa arter gynnas i detta nya landskap, men de är ytterst få.

– Vi slår sönder ett landskap som vi vet har sett ut så här sedan minst vikingatid, alltså i över tusen år, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

 

Beslutet kan inte överklagas

Naturvårdsverkets beslut om delegering av licensjakt på varg och miniminivåer kan inte överklagas, uppger Maria Ågren.

Naturvårdsverkets beslut om delegering av licensjakt på varg och miniminivåer kan inte överklagas, uppger Maria Ågren.

Varg

Naturvårdsverkets beslut går inte att överklaga. Det uppger generaldirektören Maria Ågren.

Varg

Naturvårdsverket: Vargjakt i vinter

Det finns utrymme för licensjakt på max 90 vargar i Mellansverige i vinter. Det beskedet lämnar idag Naturvårdsverket till länsstyrelserna i landet.

Nyheter

Viktigt att det verkligen blir vargjakt

– Nu är det dags att se till att det här blir verklighet. Det är viktigt att det verkligen blir vargjakt i vinter, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd.

Annons

Varg

”Vi ska fortsätta straffas och belastas”

UPPDATERAD TEXT – Vi i viltförvaltningsdelegationen har beslutat långsiktigt om tre föryngringar, men accepterade inom femårsplanen fem till sju. Samverkansrådet fastställde sju och nu beslutar Naturvårdsverket om elva.

Varg

Värmlands landshövding besviken

Kenneth Johansson, ordförande för mellersta rovdjursförvaltningsområdet och landshövding i Värmland är besviken. Även i Uppsala är besvikelsen stor i dag.

Nyheter

Allt fler infekterade tjurar rapporteras

Efter ett par mellanår har rapporterna om älgtjurar med infekterade och såriga ryggar ökat dramatiskt i höst.

Varg

Chockartad ökning av vargangripna får

Antalet vargangripna får har ökat kraftigt i Värmland. För två år sedan angreps sex får av varg. I år har hittills 120 dödats eller skadats.

Varg

Verket utlovar vargjakt i vinter

På torsdag planerar Naturvårdsverket att fatta beslut om vargförvaltningen. Besluten gör det möjligt för länsstyrelserna i de mest vargtäta områdena att besluta om licensjakt i vinter.

Webb-radio

Unik skrivelse ska få vargförvaltningen på rätt kurs

Åtta landshövdingar protesterar mot Naturvårdsverket sätt att sköta vargfrågan. Kenneth Johansson förklarar i vår webbradio varför de valt att göra så här.

Annons

Annons