Svensk Jakt

måndag 22 december

Publicerad 19 juli 2013 - 10:20 – Uppdaterad 19 juli 2013 - 10:23

Allt mindre mångfald i jordbrukslandskapet

Det storskaliga jordbruket påverkar landskapets biologiska mångfald, och förändringen sker i en allt snabbare takt. Det säger Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi vid Stockholms universitet, som studerat denna förändring i bland Sörmland, i en intervju med Katrineholms-Kuriren.

Sörmland har gått från att vara ett jordbrukslandskap till en vattenfattig kulturstäpp, säger Margareta Ihse, som har forskat på landskapets betydelse för den biologiska mångfalden.

Hon har studerat flygfotografier över bland annat Sörmland och Skåne från 1940-talet och framåt. På uppdrag av Naturvårdsverket har hon bland annat kunnat konstatera att förändringen av landskapet sker i en allt snabbare takt och till nackdel för den biologiska mångfalden.

– Det är prärien i USA som fungerar som ideal när jorden brukas: stora, fyrkantiga, lätthanterliga åkerfält. Men i Sverige har vi inte prärie, utan ett kuperat och småskaligt landskap med stor variation mellan jordarterna. Förr följde bönder jordartsgränser, men det är besvärligt att göra i dag när man kommer med stora maskiner, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rationaliseras bort

Stora, sammanhängande åkrar med raka kanter är mer effektiva. Diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, även kallade odlingshinder, brukningshinder och vattensjuk mark, rationaliseras bort och marken torrläggs.

– Genom att ta bort det här försvinner livsutrymmen som utgör basen i näringskedjan och ekosystemen för sångfåglar, säger Margareta Ihse.

Att det överhuvudtaget finns äng- och slåttermarker kvar i Sverige är EU:s förtjänst, menar Margareta Ihse.

– Tack vare konventionen om biologisk mångfald har man kunnat söka pengar för att bevara markerna.

När betet upphör förbuskas markerna. Vissa arter gynnas i detta nya landskap, men de är ytterst få.

– Vi slår sönder ett landskap som vi vet har sett ut så här sedan minst vikingatid, alltså i över tusen år, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Var rädd om hunden i jul

Jakthundar

Låt inte hunden ta del av julens överflöd.

Nyhet

Vapenhandlare kräver ersättning

Torsbo Handels kräver nu ersättning för de ekonomiska förluster som de långa handläggningstiderna för vapenlicenser orsakar jakt- och vapenhandeln.

Björn

Trebent björn och ovanligt maginnehåll

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har nu summerat årets björnjakt. Den tyngsta björnen, en hane på 330 kilo, sköts i Pajala. Där sköts också en trebent björnhona.

Annons

Varg

Forskare till attack i vargfrågan

Guillaume Chapron, forskare vid Grimsö forskningsstation (SLU), går i en artikel i tidskriften Nature till angrepp på den svenska vargjakten.

Viltsmak

Så gör du din egen korv

Att göra sin egen korv är inte svårare än att göra köttbullar. Köksmästare Christer Eklund ger här sina bästa tips.

Webb-TV

Diarré hos rådjur en gåta för forskarna

Trots omfattande forskning kan man inte säga säkert vad som orsakar rådjursdiarrén.

Webb-TV

Vad är det för djur på filmen?

På söndagen filmade Hanna Gustafsson det här djuret strax utanför Ronneby. Men vad är det egentligen för djur hon filmat?

Viltvård

Så fångar du räv med tunnelfälla

En välbyggd och strategiskt placerad tunnelfälla är ett utmärkt hjälpmedel för att hålla rävstammen inom rimliga gränser.

Nyhet

Jägare bötfällda för laddade vapen

Ett tjugotal jägare fick i höst kraftiga böter för att de hade vapnet laddat i bilen. Lars Lundman, faunasamordnare vid polisen, menar att jägarna måste skärpa sig.

Annons

Annons