Svensk Jakt

söndag 21 september

Publicerad 19 juli 2013 - 10:20 – Uppdaterad 19 juli 2013 - 10:23

Allt mindre mångfald i jordbrukslandskapet

Det storskaliga jordbruket påverkar landskapets biologiska mångfald, och förändringen sker i en allt snabbare takt. Det säger Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi vid Stockholms universitet, som studerat denna förändring i bland Sörmland, i en intervju med Katrineholms-Kuriren.

Sörmland har gått från att vara ett jordbrukslandskap till en vattenfattig kulturstäpp, säger Margareta Ihse, som har forskat på landskapets betydelse för den biologiska mångfalden.

Hon har studerat flygfotografier över bland annat Sörmland och Skåne från 1940-talet och framåt. På uppdrag av Naturvårdsverket har hon bland annat kunnat konstatera att förändringen av landskapet sker i en allt snabbare takt och till nackdel för den biologiska mångfalden.

– Det är prärien i USA som fungerar som ideal när jorden brukas: stora, fyrkantiga, lätthanterliga åkerfält. Men i Sverige har vi inte prärie, utan ett kuperat och småskaligt landskap med stor variation mellan jordarterna. Förr följde bönder jordartsgränser, men det är besvärligt att göra i dag när man kommer med stora maskiner, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rationaliseras bort

Stora, sammanhängande åkrar med raka kanter är mer effektiva. Diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, även kallade odlingshinder, brukningshinder och vattensjuk mark, rationaliseras bort och marken torrläggs.

– Genom att ta bort det här försvinner livsutrymmen som utgör basen i näringskedjan och ekosystemen för sångfåglar, säger Margareta Ihse.

Att det överhuvudtaget finns äng- och slåttermarker kvar i Sverige är EU:s förtjänst, menar Margareta Ihse.

– Tack vare konventionen om biologisk mångfald har man kunnat söka pengar för att bevara markerna.

När betet upphör förbuskas markerna. Vissa arter gynnas i detta nya landskap, men de är ytterst få.

– Vi slår sönder ett landskap som vi vet har sett ut så här sedan minst vikingatid, alltså i över tusen år, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

 

Älgars hälsa undersöks i södra Sverige

Klövvilt

Med hjälp av jägare på över en miljon hektar i södra Sverige ska viltforskare i höst samla in prover från minst 240 älgar.

Logga in för att se detta innehåll

Jakthundar

Även hundar kan behöva få blod

Precis som vid sjukhus för människor så behöver djursjukhusen kunna utföra blodtransfusioner, men det är oklart hur stort behovet av hundblod är.

Varg

Glöersen: ”Försiktigt positiv”

– Det finns detaljer som måste tydliggöras. Men det går absolut att jaga varg med de nya föreskrifterna, säger Gunnar Glöersen.

Annons

Webb-TV

Unga jägare satsar på jaktfilm

Östgötajägarna. Så kallar sig två unga jägare med höga ambitioner inom jakt, viltvård och film. Se deras senaste kortfilm här.

Jakthundar

Varg skjuten under attack mot jakthund

Arne Strandberg fick sin älghund svårt skadad av varg idag på förmiddagen. Han kunde skjuta vargen under pågående attack.

Valet 2014

Sverigedemokraterna kan avgöra jaktfrågor

Sverigedemokraterna kan komma att få en tung roll i riksdagen, oavsett vilka som bildar regering.

Läsarnas jakter

Följ läsarnas älgjakt

Vår Instagramtävling #älgjakt14 rullar på. Här kan du se några av bidragen som taggats.

Valet 2014

Ingen ny attack mot allmänna uppdraget

Förra gången Miljöpartiet hade möjlighet att påverka regeringspolitiken ifrågasatte man allmänna uppdraget till Jägareförbundet.

Valet 2014

Helén Pettersson kan bli ny landsbygdsminister

Före riksdagsvalet intervjuade Svensk Jakt de politiska partierna om var de står i jaktpolitiska frågor. Denna veckan publicerar vi några av intervjuerna här.

Annons

Annons