Svensk Jakt

söndag 26 april

Publicerad 19 juli 2013 - 10:20 – Uppdaterad 19 juli 2013 - 10:23

Allt mindre mångfald i jordbrukslandskapet

Det storskaliga jordbruket påverkar landskapets biologiska mångfald, och förändringen sker i en allt snabbare takt. Det säger Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi vid Stockholms universitet, som studerat denna förändring i bland Sörmland, i en intervju med Katrineholms-Kuriren.

Sörmland har gått från att vara ett jordbrukslandskap till en vattenfattig kulturstäpp, säger Margareta Ihse, som har forskat på landskapets betydelse för den biologiska mångfalden.

Hon har studerat flygfotografier över bland annat Sörmland och Skåne från 1940-talet och framåt. På uppdrag av Naturvårdsverket har hon bland annat kunnat konstatera att förändringen av landskapet sker i en allt snabbare takt och till nackdel för den biologiska mångfalden.

– Det är prärien i USA som fungerar som ideal när jorden brukas: stora, fyrkantiga, lätthanterliga åkerfält. Men i Sverige har vi inte prärie, utan ett kuperat och småskaligt landskap med stor variation mellan jordarterna. Förr följde bönder jordartsgränser, men det är besvärligt att göra i dag när man kommer med stora maskiner, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rationaliseras bort

Stora, sammanhängande åkrar med raka kanter är mer effektiva. Diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, även kallade odlingshinder, brukningshinder och vattensjuk mark, rationaliseras bort och marken torrläggs.

– Genom att ta bort det här försvinner livsutrymmen som utgör basen i näringskedjan och ekosystemen för sångfåglar, säger Margareta Ihse.

Att det överhuvudtaget finns äng- och slåttermarker kvar i Sverige är EU:s förtjänst, menar Margareta Ihse.

– Tack vare konventionen om biologisk mångfald har man kunnat söka pengar för att bevara markerna.

När betet upphör förbuskas markerna. Vissa arter gynnas i detta nya landskap, men de är ytterst få.

– Vi slår sönder ett landskap som vi vet har sett ut så här sedan minst vikingatid, alltså i över tusen år, säger Margareta Ihse till Katrineholms-Kuriren.

 

Rått eller torrt – det är frågan

1/6
Hundar av jaktras är generellt friskare än rena sällskapshundar. Det är en välkänd sanning, dokumenterad genom Agrias försäkringsstatistik.
Foto: Jan Henricson

Nyheter

De senaste decennierna har det varit det helt dominerande sättet att utfodra hundar, även om rå, fryst hundmat funnits länge. Vilket är bäst för hunden?

Nyheter

Lyfter fram riskerna

Royal Canin är ett av marknadens större torrfodermärken. Företagets husdjursagronom Åsa Dufva lyfter fram riskerna med att utfodra hundar med rå föda.

Nyheter

Bristfällig inventering av lodjur

Inventeringen av lodjursstammen har brister och leder till osäkerhet om antalet föryngringar. Samtidigt ökar lodjursstammen i flera län.

Annons

Nyheter

Svensk Jakt söker redaktionssekreterare

Jagar du utmaningar? Då har vi jobbet för dig! Ett av Sveriges mest spännande jobb inom jaktjournalistik är ledigt. Som redaktionssekreterare på Svens ...

Debatt

”Fjälljakten kan inte vänta – upp till bevis Bucht!”

Socialdemokraternas oförmåga att rätta till de problem som Alliansregeringen ställde till med fjälljakten får oss att undra om det stora regeringspartiet saknar det ledarskap som krävs?

Klövvilt

Unika bilder: Älgarnas vårting

När den första grönskan kommer på åkrarna i mitten av maj månad händer det. Vad beror detta fenomen på?

Jakt

Riksdagen kräver fortsatt jakt på varg

Riksdagen fortsätter att sätta press på regeringen i jaktfrågorna. Nu säger man att jakt på varg ska bedrivas även i fortsättningen.

Nyheter

Romson försvarade uttalanden om vargjakt

Miljöminister Åsa Romson (MP) försvarade sig mot misstankar om ministerstyre när hon utfrågades i riksdagens Konstitutionsutskott.

Varg

Handläggare: Varg viktigare än människors trygghet

Vargens utbredningsområde är viktigare än människors känsla av trygghet. Det framgår i ett yttrande som Naturvårdsverkets vilt- och naturvårdshandläggare Helene Lindahl skrivit.

Prenumerera på Svensk Jakts nyhetsbrev.
Brevet mejlas ut alla vardagar